Jobbet. Jobbet!!

Det går fantastiskt bra på jobbet. Jag har fått höra "du är en pärla" och "åh vad vi har behövt en sån som dig" och liknande kommentarer nästan dagligen sedan jag började. Det känns helt fantastiskt! Jag har verkligen hamnat alldeles helt rätt i verkligheten just nu. Jag har eget rum, jättefint sådant. Folk lyssnar på vad jag säger. Chefen kommer med glada tillrop och gott betyg. Kollegorna är glada att ha mig där. Och arbetsuppgifterna är så varierande de kan bli.

Länge har jag tänkt att det nog är kört att plugga något mer i mitt gebit. Det är liksom svårt att hitta en naturlig väg framåt, uppåt. Men, jag har nu hittat en utbildning, som verkar helt ny. En vidareutbildning för såna som mig, två år lång och på distans, och halvfart. Man ska kunna jobba och plugga samtidigt. Det vore så himla rätt, och bra.

Frågan är bara, kommer jag in? Orkar jag? Vad säger jobbet? Det skulle krävas två dagars bortavaro för lektioner varje termin, annars sker allt på distans. Det vore så rätt.

Jag har slängt iväg ett mail för att fråga lite om antagningen och om mina meriter håller. Så vi får se!