alltså, i natt drömde jag först att jag skulle rida lektion och jag hade fått min favorithäst och sen när jag skulle sadla så kom plötsligt ridläraren och sa att vi skulle ta ut hästarna och börja trava. och av någon anledning gick det liksom inte att invända att man inte var klar eller att man inte brukar börja med att trava, så det var bara att försöka få till det och det gick inte bra. sen kom mr S sa att han inte fått några pengar från csn, och han sa det på ett sätt som att det där var väl mitt bekymmer och det fick väl jag fixa på något sätt. det är inte förankrat i verkligheten, men jag vaknade och var på om möjligt ännu sämre humör än igår kväll.
kom till jobbet, jobbade, kvart över sju stod en lastbilschaufför och ryckte i min dörr och undrade om det inte finns någon truckförare på det här stället. truckföraren börjar klockan sju, grinden var öppen men han var ändå inte på plats. ringde arbetsledaren som satt på tåget, truckföraren hade försovit sig. då har alltså arbetsledaren ringt till en annan kille på jobbet och sagt att truckföraren är försenad och bett denna kille öppna grinden, och det har han gjort och sen struntade han uppenbarligen i att bilarna inte blev lossade, för han gick och satte sig vid datorn på verkstan och kollade facebook, för det var där jag hittade honom och jagade ut honom för att börja lossa. alltså, jag blir så jävla trött på vissa människor på mitt jobb. de har NOLL initiativförmåga, gör bara precis det de ska och inget utöver det om ingen specifikt beordrar dom. det fattar man väl av sig själv att om det inte finns någon truckförare så räcker det ju inte med att släppa in bilar, någon måste ju börja lossa också, det behöver väl knappast vara einstein för att räkna ut. man undrar ju lite hur såna här handlingsförlamade människor klarar sig i sin vardag när de inte förmår fatta det enklaste beslut själva, men det går tydligen alldeles utmärkt ändå. det är såna som röstar på sverigedemokraterna kan man kanske föreställa sig.
igår skickade N ett långt sms om att hon inte var sur utan besviken för att jag inte hade frågat hur det gått och att hon tyckte att jag "jämt" prioriterade andra saker. jamen så KUL. pms-dramaqueen:en ville genast svara att det fan inte är någon av mina (vuxna) barn som någonsin frågar MIG någonting hur jag har det, och vadå prioriterar annat, det är ju inte så att hon hänger på låset här heller precis, och ska jag nu inte ens få ha några egna intressen?
men jag besinnade mig och skrev istället att jag självklart brydde mig och att hon var jätteviktig och att jag älskade henne. försökte sen ringa nu i morse och då tryckte hon bort samtalet IGEN. SÅ KUL DET HÄR.
FAN. så jävla less jag är på exakt allt just nu. och klockan är inte ens åtta. ont i huvudet har jag också. så det här blir väl en bra dag. NOT. ibland önskar jag att jag inte hade den där spärren utan att jag bara kunde sjukskriva mig och åka hem och lägga mig i sängen och aldrig mer gå upp (typ), men sån är ju inte jag, här ska det stretas på to the bitter end.