Vi bygger på vår pool

Vi bygger pool.
Sambon är verkligen duktig när det kommer till att snickra och bygga. Jag är det inte. Framför allt är jag ett dåligt bollplank för Sambon att diskutera problem och svårigheter med.
Så länge det handlar om att tolka en installationsbeskrivning. Eller på andra sätt klura ut hur det är tänkt. Då funkar det bra. Men när något inte riktigt blev som det var tänkt, eller något är fel... tja, då freakar jag ut och blir en usel snickarpartner.

Vår grop visade sig vara 2-3 cm för djup. Så vi stod och diskuterade huruvida vi skulle ringa grävaren och han fick skopa i en skopa grus till, eller vi för hand skulle skotta grus medan vi vägde in byggblocken. Sambon försökte se nyktert på det hela men jag var halvt i upplösningstillstånd.

Tack och lov har vi min svärfar. En gammal redig snickare. Han och Sambon är ett bra team på att lösa snickarproblem. De ser lösningar där jag ser problem. Tyvärr är ju svärfar ganska dålig och ska inte lyft tungt eller jobba hårt. Men han vill ju så gärna.
Idag skulle vi småfixa lite eftersom regnet hängde i luften. Småfixet blev att vi reste hela stommen till poolen. Svärfar hade svar där vi hade frågor. Tillsammans löste Sambon och Svärfar alla problemen.

Nu har jag och Sambon att sätta fler stålbläck och bultar i stommen. Skruva fast stödbitar, typ en massa. Men att väga och måtta är klart. Och poolen har fått den plats att stå. Jag hoppas att svärfar inte har allt för ont nu. Jag och Sambon försökte göra allt tungt. Men det är lättare sagt än gjort. När man har en reumatisk sjukdom är det inte så lätt att alltid avgöra vad som är för tungt.