Jag fick behålla jobbet. Eller ja, jag flyttades på. Fick ett annat jobb. En ny chef. Men sånt händer även om det inte sparkas folk.
Men jag känner mig helt tom.
Min nya arbete är inte på något sätt något dåligt. Jag känner människorna väl. Jag jobbar redan med dem varje dag. Min nya tjänst kommer innebära att jag får fortsätta jobba med dem jag jobbar med idag. Och får fortsätta jobba med förbättringar som vi nu har påbörjat. Fast från andra hållet.
Men jag är tom.
Det lägger väl sig. Ska bli skönt med lite semester efter det här och få koppla ifrån och koppla av. Komma tillbaka när dammet har lagt sig och det inte känns som ett slagfält.
Många fick gå. Många runt omkring mig. Det skär i hjärtat.
Och jag hinner inte smälta detta förrän nästa kniv ska skruvas om i pumpen.
Imorgon är det begravning. Det gör så ont. Jag känner mig inte alls rustad för att gå dit imorgon. All den sorg som kommer finnas där.
Här känner jag mig allt annat än tom. Det finns så mycket känslor att jag hotar att brista itu.
En kopp te.
Det hjälper föga.
Men jag fryser så förbannat.
Så det får bli en kopp te.
<3 <3 <3 Det har hänt så mycket att det inte alls är konstigt att du känner som du gör. Hoppas det går bra i morgon även om det blir jobbigt. Kram!
2015-06-25 19:37:31
Info
Namn
Jazz
Född
-
Hemstad
Stockholm
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-12-27
Antal texter
1 076
Övrigt
Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.
Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.
De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.
Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.
Valspråk
Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte