Idag ska jag träffa min psykolog för första gången. Har inga direkta förväntningar men hen lät i alla fall trevlig i telefon.
Efter en period då jag ändå känt mig ganska stabil (eh... ok, den perioden sträcker sig enbart från typ nyårsdagen, men ändå!) är jag åter nere i en dipp. Hopplöshet och mörker, hetsigt ätande, ovilja att umgås med folk och ibland ren otrevlighet. Plus ångesten över träningsstället och svartsjukan som helt enkelt bara knäcker mig rakt av.
Och ute regnar det. Och är mörkt. Grått.
Ljummet.
Vi får väl se, vad psykhen kan hitta på för att hjälpa mig. Jag är mest nervös att jag ska bluddra ur mig fel sak så att fokus hamnar typ på att jag ska bli av med min mörkerrädsla istället för att ta tag i större bitar.
Det spörs.