jamen ni vet en sån där dag. man håller masken och håller masken och håller masken så jävla bra. man pratar jobb och man är konstruktiv och kreativ och lyckas till och med skoja lite i fikarummet. och sen åker man hem och ska klämma fast en reflex på sin cykel och gör något fel så den spricker, allt spricker och så sitter man där och fulgråter i uthuset. och sen har man ett missat samtal från sin mamma och hundra sms: varför svarar du inte? var är du? varför lägger du inte ut något på instagram? när kommer du hem? och så vidare i all jävla OÄNDLIGHET.
jag orkar inte.