Mina barn blir så stora

Jazzie 2014-08-19 11:21 (3 kommentarer)
Tillbaka på jobbet. Men inte riktigt tillbaka. Förstår ni vad jag menar. Den där känslan att man inte alls ska vara här. Semesterns lediga dagar har inte gått ur kroppen och det känns absurt att gå upp av en klocka som ringer. Fel att välja jeans och att ta med sig jackan när man går mot dörren. Fick leta efter mascaran igår.
De här första dagarna på jobbet känns som på låtsas. Som att jag ska bara vara här en liten stund, sen ska jag hem och skrota.

Två veckor, sen är väl vardagen fullt på plats igen.
Ungarna har återvänt till dagis efter 7 veckors sommarlov. Grodan har fått börja på avdelningen för de större barnen. Där ska han hålla till tills det är dags att börja i skolan om ... *tänker* två år? Tusse har flyttats över till mellan-avdelningen.

Sommaren generellt känns som sommaren då mina ungar blev stora. Eller inte stora-stora. Men en massa steg togs under sommaren.
1 - båda ungarna slutade med välling.
Det var ju hög tid för vår 4-åriga Groda att ge upp den drycken. Men eftersom Tusse fortfarande fick så har det liksom bara fortsatt. Men så glömde mormor packa ner flaskorna och de blev kvar på landet. Och vips fick båda ungarna sluta med välling. Tusse var lite ledsen, men det gick snabbt över.

2 - Grodan slutade med napp.
Återigen en sak vi kanske borde ha tagit tidigare. Men vi tyckte inte det var en stor grej så han har fått haft sina nappar när han ska sova. Men under sommaren kom han och jag överrens om att nu var det slut. Först la vi bara bort dem och härom veckan var vi och lämnade napparna hos en sköldpadda som fått andra barns nappar. Så var det historia.

3 - Tusse har på allvar kommit igång med språket.
Jisses. Vad stora barnen blir så fort de börjar prata i längre meningar. Tusse pratar fortfarande ganska mycket bebis-språk då hon inte kan säga r och inte s. Det gör henne fortfarande liten. När Grodan gjorde samma resa blev han superstor eftersom han i princip alltid har pratat rent och varit duktig på att uttala många ord rätt. Men nu har vi två barn som aldrig är tysta.

3 - Tusse har slutat med blöja om dagarna.
Ett helt år tidigare än Grodan. Nu ska hon ha tjosej med pjessoj på (trosor med princessor på)eller pippi-tjosej
Trosor gillar hon, men det är det där med att gå på toaletten som inte alltid är det roligaste.

4 - Grodan ska simma utan badvästen
Jag ska inte gå så långt att påstå att Grodan är simkunning, men jisses vilka framsteg han har gjort. Så nu måste vi börja gå till badhuset och hålla det här vid liv. I vinter när vi ska på badsemester kommer det väl landa helt. Då ska det ju badas i två veckor non-stop.

5 - Grodan har hört talas om Harry Potter. Han är ju så klart för liten för att vi ska läsa boken. Men jag tipsade att hans moster vet en massa om den lilla trollkarlen. Så nu pressar han henne på att berätta saker om Harry Potter och hans värld. Syrran har fullt upp att solla ut rätt saker att berätta om. Han verkar aldrig få nog. Så på loppisen i helgen hittade vi trollkarlskläder som han ville ha. Fast han vill inte vara Harry Potter, han vill vara en elak trollkarl. Så nu springer han runt och förvandlar oss till noshörningar.

Tinto

Mysig läsning, tack!

2014-08-19 12:23:46

Anitan1!

Kul spalta upp på det viset, ska jag också göra med sommarens utveckling. Samma m mina barn: tjejen var blöjfri vid 2, killen ett år senare.

2014-08-22 08:19:59

Pocksigen

Underbara stora framsteg, det är SÅ skönt när man blir kvitt de där småbarnsattiraljerna och de börjar kommunicera - allt lättar. Gattis!

2014-08-25 09:08:29


Info
Namn
Jazz
Född
-
Hemstad
Stockholm
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-12-27
Antal texter
1 076
Övrigt
Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.

Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.

De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.

Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.
Valspråk

Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte