sounds of silence

nej, det blir inte mycket skrivet på mig just nu. det blir det inte. jag är här och läser, men när jag tar fram skrivläget så liksom låser det sig.

för det jag tänker på, och det jag vill skriva om, det handlar inte bara om mig. och jag vet inte längre hur bekväm jag känner mig med att skriva om någon annan. lämna ut. eller det vet jag ju: jag gör det inte. så det blir inte mycket skrivet, för det jag har skrivit, det jag har gjort bra, det jag behövt göra, det är det som ligger nära, som gör ont. som måste ut.

och nånting stoppar mig. jag kan inte riktigt sätta fingret på varför. för att skydda? för att inte lämna ut? för att inte göra mig löjlig, öppna upp för angrepp och attack?

men jag finns. jag försvinner inte. jag ger inte upp. nånstans.