The good voices

Jag tycker ju att jag borde ha massor att skriva, men det där suget finns inte. Texterna formar sig inte ens i huvudet. Åtminstone inte kring graviditeten. Idiotskap på jobbet däremot, där har jag en massa ord att hämta. Men jag orkar liksom inte.

Jag kan skriva det här åtminstone: jag är stark och stadig. I det stora hela alltså. Det senaste året har det hänt så mycket med mig, inuti. En slags råstyrka som grundar. En röst som säger ifrån, en röst som säger att det är okej att välja saker som jag mår bra av. De där rösterna är rätt häftiga. Och de verkar ha fått extra kraft nu när jag har en liten i magen. Nu är vi två som inte ska köras över liksom.