Kiitos

I onsdags blev jag uppringd av en gammal vän från Madrid. "Vill du komma till Helsingfors på fest på lördag?" Torsdag ringde han igen och sa "snälla..." Så jag bokade biljett torsdag eftermiddag och åkte fredag kväll. Till kompisens kompis som jag aldrig träffat.

Och det var hur trevligt som helst! Kul att träffa min gamla vän och jättesnällt värdpar som gjorde allt för att jag skulle känna mej välkommen.

Vi pratade minnen på spanska hela fredagskvällen. Engelska när dom andra skulle begripa. Sen på lördagen åkte vi in till centrum och gick runt i snögloppet och frös tills vi hittade ett mysigt fik och tog en kaffe.

Lördag kväll var det stort kalas med massa trevliga gäster och god mat och värden som fyllde på vinglaset var femte minut. Samtal på finska, svenska, tyska, spanska, engelska och finska igen. Jag begrep det mesta.

Söndag morgon i lugnt tempo och sen hem igen på eftermiddagen. Det tog kortare tid att flyga än det tog med tåg och buss hem från flygplatsen. Världen är mindre än man tror.

Det var precis vad jag behövde. Komma bort och göra nåt helt annat, få motionera lite gamla språkkunskaper, känna mej lite äventyrlig och spontan. Det gjorde gott i själen. Jag har känt mej så gammal och tråkig på sistone så det här var just ett sånt infall jag har saknat.

Och jättekul att träffa min gamla vän igen. Det var tio år sen sist! Visst har vi hörts på Skype och så, men ändå. Och han var sej lik och trots att mycket hänt sen sist kunde vi fortfarande prata om allt möjligt.

Trött och nöjd är jag tillbaka i mitt vanliga liv och hoppas det snart händer nåt kul igen! Eller nä, tänker se till att det gör det!