När man blir riktigt glad på jobbet

Idag var två samtal av alla jag besvarade något litet extra. Eller nä. Det ena var väldigt mycket extra.

Det första samtalet var en man som fått böter vilket inte var helt och hållet hans fel. Han uttryckte verklig glädje över det jag hjälpte honom med.

Det andra samtalet var egentligen inget speciellt. Till en början. Men när vi var klara så frågade kunden om någon det senaste året talat om för mig hur väldigt väldigt trevlig och vänlig och tydlig och bra på att förklara jag är? Och han sa att han jobbat med kundrelationer i 35 år och tycker att jag verkligen var outstanding. Och..och..jag blev alldeles stum först. Sen tårögd, och jätteglad och sa: Tack snälla vad glad jag blir att höra det!! Och han frågar om han får fråga efter mig varje gång han kontaktar oss eftersom det är som när man stöter på en bra expedit man litar på när man ska köpa kläder, man vill ha bästa hjälpen. Och jag sa att det får han självklart göra om han vill även om jag inte kan garantera att jag är tillgänglig varje gång.

Och jag tänker att det blir så himla tydligt hur en inställning, en attityd till jobbet påverkar hur jobbet och mötet med kunder förlöper.
Och hur glad jag är att jag ser det. Hur jag äntligen fått klart för mig, på riktigt förstår hur det hänger ihop. Så där så jag liksom inte behöver tänka längre, insikten sitter i kroppen. Det hela gör mitt jobb så väldigt mycket enklare.

Därmed inte sagt att jag inte vill byta arbetsuppgifter. Det vill jag. Men det blir enklare att jobba för det jag vill uppnå.