Andra sidan av ytterligheten

Sen har vi den där mannen som strör komplimanger omkring sig. Uppvaktar och flirtar. Är uppenbart intresserad och kallar mig för de finaste av ord. Ser rakt igenom mina försök att upprätthålla någon slags fasad och tvingar varsamt tillbaka mig till ämnen när jag försöker fly undan med ironi, sarkasm eller bara helt enkelt genom att byta samtalsämne. Det är med skräckblandad förtjusning som jag ska möta den här mannen på söndag. Det kan bli heaven. Det kan bli hell. Precis såsom alltid. Det blir ju sällan någonting där emellan. Aldrig mellanmjölk.