One day you're here

Johodå, oron har bestått, men:
Barnvecka. Bästa veckan. Finaste ungarna. Igår kom jag hem trött och less och grinade ner i potatisskalningen och hade ångest över stöket (min toleransnivå har SÄNKTS sen jag flyttade, jag som har kunnat vada omkring i smutstvätt och tidningar och stök, helt obehindrat, vill nu oftare och hellre ha det städat). Men vid middagen sa jag "nu vill jag att vi städar tillsammans", för oftast är det ju bara jag som städar, men barnen sa okej och ja, och sen dirigerade jag dem hit och dit med grejer och kommandon som "lägg den där", "bär den till din låda".
Och den ena dammade element och dammsög, den andra sorterade kläder och sorterade och slängde tidningar. Vi bytte lakan och slängde skräp.

Vilken frid som infann sig sen! Ingen spelade tv-spel. Ena pysslade med lego och den andra spelade trummor, och jag plockade fram te och glögg och mackor i köket, och faktiskt pärlor och pärlplattor, för första gången på flera år, och båda barnen sögs dit och sen satt vi över en timme och pärlade, i morse vid den okristligt tidiga frukosten fortsatte de. Underbara ungar.
Och i avdelning skryt så kan jag berätta att min yngsta, nioåringen, har börjat läsa fjärde delen i Suzanne Collins Gregor-serie på engelska, eftersom den svenska översättningen dröjer. Hittills går det bra. Jag vet att barn av idag är bättre på engelska, men att förstå saker i minecraft och tv-spel är en sak, att förstå löpande text på ganska avancerad engelska en annan.

Vi har alla chanser till en mysig fredag - jag har skrivit ut lite fler mönster (tv-spelsfigurer mestadels) och köpt lite fler pärlor, vi har god mat, vi har en ny film att se, och ett alldeles väldstädat hem.
Städning på torsdagar är det nya svarta. Så slipper man tänka på det på helgen.
Så. Nu ska jag jobba färdigt (i mitt nya egna rum här på jobbet) och sen gå hem och inte tänka på jobbet förrän på måndag morgon.