Hej govänner.
Jag heter alltså Malena. Har skrivit av och till på Hypodea sedan 2008 tror jag.
Har bott utomlands nästan hela mitt vuxna liv. Frankrike. London. USA. Gabon 1994-98. London 1998-2004. Gabon 2004-12. 2012 flyttade jag med mina 2 tonårsbarn D och A hem till min barndoms- och uppväxtstad Stockholm. Vi trivs alla tre över förväntan bra. Liksom mysiga katten Mysan som vi adopterade från ett katthem förra julen.
Är slarvig på att uppdatera så jag åker regelbundet ut. För att skapa lite kontinuitet kommer här några av mina senaste texter.
13.10 Ja!
Mina förväntningar var inte för höga. Det här känns helt rätt. T är en underbar man på alla sätt och vis. Jag har tur som har hittat honom. Och han tycker att han har tur som har hittat mig. :)
Torsdag kväll var jag hemma hos honom för första gången: han bjöd på utsökt middag, vi pratade och pussades hela kvällen och jag sov lyckligt över.
Fredag kväll kom han till mig efter matchen och sov över.
Lördag f.m. åkte vi till hans sommarstuga vid Hjälmarens strand. Vi tillbringade hela kvällen nakna i en soffa framför brasan drickandes bubbel. Så mycket bättre kan man inte ha det.
Imorse körde vi hem till stan och gick på Katarinamässan tillsammans för att höra A sjunga.
Det har mao varit riktigt intensiv samvaro de sista dagarna, så nu känns det ganska tomt... Och värre blir det. På torsdag försvinner jag från Stockholm i över två veckor: en långhelg på Gotland direkt följd av en jobbvecka i Ouagadougou och en höstlovsvecka i Istanbul med A. Dålig timing :(
Denna vecka har han dessutom sina tonårsbarn hos sig och är alltså inte lika tillgänglig, men vi kommer i alla fall att få till minst en lunch och en natt innan jag åker. Och i november ska jag gudskelov inte resa alls.
Avslutningsvis kan jag berätta att det idag är exakt tre veckor sedan vi träffades och att vi redan pratar om vad vi ska göra på nyårsafton :)
5.10 Sarajevo och spirande kärlek… (lååångt)
Vet inte var jag ska börja, finns så mycket att skriva!
Är på en konferens i Sarajevo som jag och mina kollegor organiserat. Älskar denna stad!
Men måste först berätta om T :) Sist skrev jag ju att jag varit på en riktigt lyckad första dejt förra söndagen och att vi sedan utbytt dagliga sms och planerade en promenad ihop på lördagen.
I själva verket sågs vi redan på fredagen då han kom till den afrikanska konsert-mässan där jag sjöng med min kör. Eftersom vi råkar bo nära varandra skjutsade han mig hem efteråt. Efter att vi suttit flera minuter och pratat i hans bil utanför min port sa jag att han gärna fick komma upp (fast våningen inte var städad eller särskilt iordningplockad). Sedan satt vi och pratade till kl 2! Bara pratade. Vi har hur mycket som helst att prata om. Han gav mig en puss på munnen då han till sist gick hem. That’s it.
På lördagen gick vi hela Djurgården runt samt såg utställningen om Skagenmålarna på Waldemarsudde. Än en gång pratade vi bara. Tills vi satte oss på en bänk med en kopp te och en muffin. Då kysstes vi för första gången… en kort stund. Sen drog han sig tillbaka igen. Funderade om det var ointresse men insåg att det kunde det inte vara eftersom han i samma andetag sa att han vill fortsätta att träffas och frågade om jag ville det. (OM jag vill!)
Därefter mycket intensiv smskontakt där vi gick förvånansvärt fort och långt i våra känslor med tanke på att vi precis träffats.
På onsdag e.m. skulle jag flyga till Sarajevo så jag var inte på jobbet på f.m. Då planerade vi in en lunch. Först tänkt på stan, sen hemma hos honom, men en av hans döttrar kom hem lite oförhappandes så det blev istället hos mig. Nu kysstes vi äntligen… gång på gång. Men längre gick vi inte, vilket kändes himla bra.
Efteråt skrev han bla : Det var fint att vi kunde träffas innan du åkte =). Det känns nästan overkligt att vi bara känt varann en dryg vecka. Allt känns väldigt bra och jag längtar redan till nästa gång vi ses.
xxx
Anledningen till att jag är i Sarajevo nu är att vi organiserar en fyra-dagars partnerkonferens för alla de organisationer vi arbetar med. Förra gången hölls den i Stockholm (det var före min tid) men nu valde vi att göra den i Sarajevo eftersom en av våra partnerorganisationer är baserad här. Det innebär att vi har flugit hit ett 20-tal människor från Malawi, Vitryssland, Burkina Faso och Sverige. De logisitiska utmaningarna har varit rejäla kan jag säga… Närmsta bosniska ambassad för att ansöka om visum för både Malawierna och Burkinabeerna ligger i Kairo. Det tog flera veckor bara att få koll på exakt vilka dokument som krävdes, att samla ihop dem för var och en, och att få dem till Kairo.
På torsdag för en dryg vecka sedan, dvs exakt 6 dagar innan folk skulle resa, var visumen faktiskt färdiga och det var dags för DHL att hämta passen i Kairo. Men på måndag e.m. fick vi veta att bosniska ambassaden i Kairo hade skickat inte bara de 3 malawiska passen till Lilongwe utan även de 7 burkinabé passen!!! En katastrof eftersom alla skulle resa onsdag morgon och passen inte skulle nå Lilongwe förrän tisdag kl 12. DHL tar alltså 48 timmar från Kairo till Lilongwe och minst lika många från Lilongwe till Ouagadougou. Jag tillbringade i princip de närmsta dygnen i telefon med DHL Malawi , DHL Kenya och DHL Burkina Faso.
Otroligt nog lovade en man vid namn Hetherwick Kachilo i Blantyre att se till att DHL Kenya öppnade kuvertet (som på måndagen befann sig på DHLs sorteringscenter i Nairobi) för att ta ut burkinapassen och skicka dem till Ouagadougou istället. Och det gjorde de! Men än var det inte över… Ska dock inte trötta er med alla detaljer utan bara berätta att kl 7.30 på onsdag morgon fick våra Burkinabeer sina pass. Kl 8.30 checkade de in!
Som jag skrev på FB : Seven burkinabé passports with Bosnian visas meant to be couriered from Cairo to Ougadougou were mistakenly thrown in with three Malawian passports bound for Lilongwe. Miracolously, I got DHL to open the envelope in Nairobi and divide its contents. By way of a long and uncertain layover in Lagos, the burkinabe passports actually arrived in Ougadougou this morning, a few hours before the passport holders are due to step on the plane bound for Sarajevo! As for me, I'm also stepping on a plane for Sarajevo in a few hours.
Kom hit till Sarajevo onsdag kväll. Nästa dag var helt galet intensivt med alla förberedelser. Men igår hade jag äntligen två timmar ledigt mellan konferensen och middagen. Jag och två kollegor tog en promenad ut på stan. Hittade en skomakare och lämnade in mina stövlar som just tappat en klack. (Hoppas bara att jag hittar tillbaka igen :) Sen hamnade vi på en lokal bar med fantastisk inredning, så kitchig och gammeldags att den nästan var modern. Fullt av stammisar som tyckte att vi var kvällens underhållning ;) Ingen pratade mer än några ord engelska men vi lyckades ändå beställa in vin och hemgjord blåbärsbrandy samt otroligt god mat. Röken hängde som tunga böljande slöjor i luften (som den tyvärr alltid gör här, det är det enda jag inte gillar med Sarajevo). Vi var mer än nöjda med vår lilla utflykt och jag kunde inte låta bli att tänka att det hade varit kul att sitta där med T...
Efter middagen på hotellet hade vi "cultural evening" där Malawierna och Burkinabeerna sjöng och dansade, Vityssarna bjöd på vodka, Bosnierna sjöng och bjöd på kakor, och vi svenskar sjöng och dansade Vi äro musikanter och Små grodorna samt bjöd på pepparkakor och kanelgifflar. Ikväll ska vi äta på en bosnisk restaurang med balkanmusik och dans. Ser fram emot det!
Idag har vi en helt fantastisk föreläsare, en smått galen Serb vid namn Tomislav med massa erfarenhet och karisma som har en hel dag på sig att berätta hur man gör en bra valkampanj. Vitryssarna, Bosnierna, Malawierna och Burkinabeerna sitter som trollbundna. Bra det. Igår var sådär. Deltagarna själva gjorde diverse presentationer, de flesta var entoniga och alltför långa, så koncentrationen var inte på topp. Dessutom var folk alltför utspridda i den stora konferenssalen (som tyvärr ligger under jord och alltså ej har naturligt ljus...) men det har vi fixat till idag. Imorgon ska jag presentera om gender/jämställdhet samt utvärdering.
8.9 Nära nog perfekt helg
Igår en workshop med min gospelkör, vi fick lära oss afrikanska sånger samt prova på djembetrummor vilket jag aldrig gjort förut. Sen sent på kvällen, ensam på väg hem från en middag hörde jag plötsligt kongolesisk musik, live. Följde ljudet och några sekunder senare befann jag mig mitt på dansgolvet och hade hur kul som helst. Träffade flera fransktalande Afrikaner och kände mig som hemma! :)
Idag frukost i solen på balkongen, långpromenad med en nära väninna längs Magelungen och en simtur i sjön. Middag med barnen.
En nära nog perfekt helg : social, kreativ , naturskön och fysiskt aktiv :)
Middagen igår var fö med en dejt. Vi hade mycket att prata om och gemensamma erfarenheter men någon gemensam våglängd var vi däremot inte på.
Och ikväll har jag suttit och mailat och chattat med 3 olika män som jag har haft kontakt med i några dagar. Kul och lite spännande. En av dem verkar riktigt lovande. I’ll keep you posted.
6.9 Skolstart och 5-2
Skolstarten har gått väldigt bra. D har börjat gymnasiet, estetiskt program inriktning musikproduktion. Han är lycklig!!! Han älskar skolan, han älskar lärarna, han tycker att eleverna är sköna och har en skön stil, han ser fram emot att gå till skolan varje dag och särskilt till musikproduktionlektionerna! Han säger att alla som jobbar på skolan gör ALLT för att eleverna ska ha det bra. Schemat är fantastiskt. Han börjar 8.30 en dag, annars 9.30 och 10.30! Han har uppenbarligen hamnat HELT rätt!! Sen har ju D en tendens att vara extrem i sina känslor, så visst, man ska inte förvänta sig att det kommer vara så här rosa hela året, men i vilket fall är han just nu lyckligare än han någonsin varit i skolan!!
A går kvar på samma skola som förra året, men nu på högstadiet. Hon var nöjd med skolan redan förra året men nu tycker hon den är ännu bättre, säger själv att hon har skitbra lärare :) Vad gäller aktiviteter har hon kommit in på Kulturskolans avancerade program i dans vilket betyder att hon nu dansar 90 minuter 2 ggr i veckan och på en lite mer krävande nivå än gruppen hon var i förra året (dvs lite mer likt hur det var i Gabon). Det är hon jätteglad för. Hon fortsätter också i kyrkokören samt ska antagligen fortsätta konståkning. Imorgon ska hon åka på körläger över helgen.
En vecka efter att skolan började åkte jag på jobbresa till Benin. I nio dagar var barnen ensamma hemma med Mysan och rådde sig själva. Det gick på det stora hela jättebra. På vägen hem tillbringade jag en dag med en av mina käraste väninnor i Paris, det var härligt.
Och denna vecka började även jag 5-2 dieten! Första dagen blev jag ordentligt hungrig och fick ont i huvet. Idag var min andra dag och det gick redan mycket bättre. Även om jag ser fram emot en härlig frukost imorgon… Nu måste jag bara komma igång med träningen igen också! Det är lätt att tappa vanan och motivationen med alla dessa resor…
Apropå resor ska jag och barnen åka 4 dagar till Barcelona nästa vecka. Ser verkligen fram emot det. Har inte varit i Barcelona sedan jag var 17 och det blir i princip första gången vi besöker ett resmål tillsammans barnen och jag. Visst har vi rest mycket tillsammans men då mest mellan länder vi bott i eller för att hälsa på vänner.
Slutligen kan jag berätta att jag ska käka middag med en ny date imorgon kväll och att jag chattar med några andra på några olika sajter. Spännande.
Med andra ord känns det mesta riktigt bra!
29.8 Lyckligt lottad
Igår kväll läcker buffémiddag utomhus vid poolkanten. Därefter impromptudans under stjärnorna till fantastisk afrikansk och latino musik med ett 40-tal härliga unga människor.
Jag älskar mitt jobb!
Under dagarna stimulerande föreläsningar och utbyten med dessa härliga engagerade människor.
Jag älskar mitt jobb!
Befinner mig i Benin, vid gränsen till Togo. Imorgon utflykt till Lome. I övermorgon till Ouida.
Sa jag att jag älskar mitt jobb?
Annars lyckades jag bryta ett revben igår då jag ramlade ner från en stol (som jag klättrat upp på för att få en bättre kameravinkel, typiskt mig, det var så jag bröt skenbenet för några år sedan...). Så nu kan jag inte skratta, hosta eller andas djupt. Ack ja. Förra gången jag var i Västafrika bröt jag ju tån. Så nu rådde en av deltagarna mig i största välmening att göra ett offer före nästa resa. Typiskt västafrikanskt. Det rör sig om att ge tex lite mjölk o socker till några behövande, tex de som tigger framför mosken. Ett sätt att få makterna på din sida skulle man kunna säga, och framförallt för att skydda sig från onda krafter.