Höstlovets första dag

Jazzie 2013-10-26 22:12 (inga kommentarer)
Höstlovet börjar med bråk och tjafs. Som vi lyckades landa tillslut och dagen blev både bra och trevlig.

Vi packade in ungarna och åkte till ett stort köpcentrum. Där gick vi loss. Vinterjacka, overall, tröjor, mjukisbyxor, klänning, kalsonger, pyjamas och fleecetröja till ungarna. En ryggsäck till mig.
3000 kronor.
Lunch till oss alla fyra.

Hahaha.. det är fan i mig en resa, en vecka, till en grekisk ö. Men nu blev det prepp för vintern för ungarna. Än så länge kan Tusse ärva en hel del. Men det går lätt att se att det Grodan växer ur nu är väldigt lite som går att ärva. Shit som han sliter på kläder nu.
Jag skrattade och sa till Sambon att om ett par år så går vi på en sån här inför-vintern-shopping och slår ihop det med en bio tillsammans med ungarna.
- Fattar du! 2 vinterjackor och 2 overaller, och mjukisbyxor, jeans, tröjor, underställ, strumpbyxor och allt annat ungarna behöver. Lunch på det och en bio för fyra. Det kommer motsvara kostnaden för en semesterresa för dig och mig. Som vi bränner av på en lördag i köpcentret.

Nu ska jag inte klaga. Dels för att jag vet ju att ungar inte kostar gratis. Dessutom har vi fram tills nu lagt ner extremt lite pengar på kläder till våra ungar. Vi har fått mycket. Ärvt en del. Och handlat på klädbytardagar. Har funkat fint fram tills nu. Vi har fått fina kvalitetskläder till småpengar. Men nu funkar det inte längre till Grodan. Sist handlade vi lite mjukisbyxor till honom, och något par jeans.
Jag kan säga att det finns en anledning till att kläder i storlek 104 och 110 ser alldeles fina och fräscha ut trots att de är second hand. De sitter dåligt eller har inte uppskattats av barnet som har ägt dem. Jag tror att ett par av byxorna vi köpte funkade att använda. Så nu får klädbytardagarna stå för skidor, skridskor, hjälmar, böcker och vissa leksaker.

Hur som helst. Det var riktigt roligt att vara och handla hela familjen. Ungarna var små änglar som for runt i butikerna och tyckte allt var jättespännande.
- Åh mamma, utbrast Grodan. DEN HÄR tröjan vill jag ha!! Det är Bamse och Reinard Räv!!
Tusse stod och pekade på en klänning som tydligen var väldigt intressant. Det var så kul att låta dem vara del i processen. Få tycka och bestämma vad de tyckte om. Och de var verkligen engagerade i uppgiften. Inga sura miner.

Inne på Polarn o Pyret var kläderna inte så intressanta. Där fanns leksakståg att leka med och vi höll aldrig på att komma därifrån.
När vi kom hem försvann Grodan lika snabbt som lönen gjorde i köpcentret. Han kilade snabbt över till sin kompis där han skulle visa sina nya coola kalsonger. Tusse, jag och Sambon roade oss med att busa och jaga varandra. Mycket skratt och glada tjut. När det var dags att varva ner lite satte sig Tusse och jag oss och ritade. Jag ritade, Tusse tyckte det var mer spännande att stoppa i och ur kritorna ur asken. Men det var väldigt mysigt och vi höll oss sysselsatta en lång stund.

Det har varit en fantastisk dag. Jag verkligen gillar när man kan umgås med sina ungar på allas villkor. Det man gör är inte helt barnanpassat, så som att gå till en lekpark eller nåt. Samtidigt är det inte så vuxet att ungarna tröttnar och tycker det är segt.
Och det är underbart när man känner att man har tiden att ta för att sitta ner med sina ungar. Vi gör ju det varje dag. Men det blir gärna med en bok eller framför Bolibompa när ungarna är helt slut. På helgerna går vi gärna ut och håller på med något. Så jag tycker vi tar lite tid till att sitta och rita eller pyssla. Men när jag gör det så måste jag säga att jag verkligen gillar det.

Straxt innan middagen var ungarna med mig och bakade. Båda stod på varsin stol och glodde när jag bakade.
- Jag vill också hjälpa till mamma, sa Grodan.
- Nä. Men det går inte så bra. Det finns inte så mycket du kan hjälpa till med.
Jisses, ibland är man bara förprogrammerad i huvudet. Det låter jobbigt och stökigt att låta ungarna stå och kladda smör på bulldegen. Men varför då egentligen? Vad är det som är så jobbigt med det egentligen? Man stannar inte upp och tänker efter. Vill bara bli klar så fort som möjligt.

Men snart stod både Grodan och Tusse och gned smör på den utkavlade degen. Nästa degklump var barnen med och kavlade, smörade och rullade ihop. Det gick hur bra som helst och alla hade roligt. Det blev goda vetelängder också.

Japp. Höstlovets första dag har varit en toppendag.

Info
Namn
Jazz
Född
-
Hemstad
Stockholm
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-12-27
Antal texter
1 076
Övrigt
Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.

Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.

De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.

Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.
Valspråk

Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte