Lögner

Talister 2013-10-02 07:46 (2 kommentarer)
Mitt barn ljuger. Dels de normala smålögnerna till mig, vilka jag har rätt lätt att förstå. Det känns enklare att ljuga för mig än att stå för saker som jag kan bli irriterad för. De andra lögnerna är svårare att förstå.

Lögner till kompisar om hur revben är brutna, till nätfolk hon inte träffat om allt möjligt. Och ständigt det destruktiva beteendet. Uppmärksamhetssökande genom att berätta hur dåligt hen mår, om självskadebeteende, om självmordsförsök.
Och alla lögner om hur hen mår leder till att måendet faktiskt dras ner.

Vad är det som gör att man söker kickar genom andras tycka synd om? Jag förstår det inte.

Jazzie

Nu vet jag ju självklart ingenting om din dotter, eller hur hon kan tänkas känna. Men mina tankar kring vad som kan kicka någon av andras tycka synd om är ansvarsfriheten.
När andra tycker synd om en så får man en frihet. De har förståelse, man befrias från vissa krav och förväntningar. Klart att andra inte kan förvänta sig samma sak av någon som har det tungt, svårt eller ont (eller vad det än kan vara)
Tillslut ser ju människor igenom sånt, och förståelsen ersätts med något annat. Men jag tror ändå att det är den här friheten som lockar. Ingen kan begära saker från mig, för det är synd om mig.

Det är mina tankar till varför tycka-synd-om kan ge någon en upplevd bra känsla.

2013-10-02 10:21:26

kicko

Ett lätt sätt att få nån slags positiv uppmärksamhet månne? Det ger reaktioner utan att man egentligen behöver prestera nåt liksom.
Jag tror att de flesta ungdomar ljuger om/förstärker saker för att göda den image de valt. På nätet är det ju dessutom lätt att "provköra" nya personas utan nån större risk - med IRLkompisar är det ju lite värre om man skulle misslyckas.

2013-10-02 11:37:17


Info
Namn
-
Född
-
Hemstad
-
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2013-08-28
Antal texter
31
Övrigt
Valspråk