Nyckel

Fullständigt utmattad faller vi ihop. Jag inser att jag måste ta mig samman och åka hem. Så jag tar mig samman, klär på mig och skakar liv i min vän. Påpekar att dörren måste låsas efter mig. Då får jag en nyckel. Plötsligt har jag en nyckel.

Varför känns det som att "enkelt och okomplicerat" farit all världens väg på grund av en nyckel? Kanske för att i historien finns en nyckel full av sverigeflaggor. En nyckel som åkt lite fram och åter - som blev symbolen framför andra. En allt utom okomplicerad nyckel.

En nyckel är en rätt praktisk sak när porten är låst om kvällarna. Eller när dörren behöver låsas efter mig. Kanske gör jag en höna av en fjäder. Kanske behöver nyckeln återlämnas nästa gång vi ses. Jag ska nog försöka vila i det - att nyckeln ska lämnas tillbaks och så får jag se vad responsen blir.

På torsdag kommer min bästis, min Varg hit. Det ska bli skönt att prata med ett ansikte istället för med taket med telefonen vid örat. Och på lördag ska nyckelvännen och Vargen träffas. Det ser jag också fram emot.