ligger på soffan och väntar på maten som sköter sig själv i ugnen. njuter av ledighet och lugn och ro, inga måsten. hundarna såg nästan lite förvånade ut när vi kom upp i vår vanliga långpromenadsskog. va? inga andra hundar? inga andra människor? inga spår eller tävlingsplaner? bara gå och strosa? ja tack (tänkte åtminstone jag, dom är ju med på det mesta).
den sura grannkärringen från helvetet stod och pekade demonstrativt på lite ogräs (tror vi) när mr S klippte gräset innan (alltså, vad är det för FEL på folk?) och jobbig mensvärk drar ner humöret en smula. det första är väl bara att fortsätta ignorera och det andra kanske ett glas vin kan råda bot på? jamen vi kör väl på det.