Osäkerhet
Talister 2013-09-04 08:13 (3 kommentarer)
Jag blir så trött på mig själv. På hur jag snärjer in mig i alla möjliga olika sorters osäkerheter - nästan bara för att jag kan.
Här har jag en människa som så uppenbart tycker om att umgås med mig - både i och utanför sängen. Som hör av sig varenda dag - om så bara med ett sms som säger att tanken på mig finns. Vi pratar i telefon med varandra flera timmar i veckan, vi umgås så mycket att jag nästan känner att det blir lite för mycket ibland. Och när jag säger att det håller på att vara för mycket för mig så kommer famnen, handen över kinden och orden som säger att det är begripligt, vi får faktiskt vara lite försiktig med mig. Ändå lyckas jag noja.
Vi är inte definitivt inte kära. Det handlar om vänskap, respekt, omtanke, hormoner och väldigt mycket om att stötta varandra i situationer som, på var sitt sätt, är en smula betungande. Ändå lyckas jag noja.
Bekräftelser haglar ur munnen på människan. Jag doftar gott, jag är så jädra sexig, jag är så omtänksam, så klok! Det finns helt enkelt ingen ände på raden med komplimanger - och det handlar om både innehåll och paket. Ändå lyckas jag noja.
Inser att jag skulle behöva prata om det här. Men det känns som att det skulle tillföra en komplexitet jag inte vill ha i vår relation. Dessutom är det här mitt problem - inte vårt.
Här har jag en människa som så uppenbart tycker om att umgås med mig - både i och utanför sängen. Som hör av sig varenda dag - om så bara med ett sms som säger att tanken på mig finns. Vi pratar i telefon med varandra flera timmar i veckan, vi umgås så mycket att jag nästan känner att det blir lite för mycket ibland. Och när jag säger att det håller på att vara för mycket för mig så kommer famnen, handen över kinden och orden som säger att det är begripligt, vi får faktiskt vara lite försiktig med mig. Ändå lyckas jag noja.
Vi är inte definitivt inte kära. Det handlar om vänskap, respekt, omtanke, hormoner och väldigt mycket om att stötta varandra i situationer som, på var sitt sätt, är en smula betungande. Ändå lyckas jag noja.
Bekräftelser haglar ur munnen på människan. Jag doftar gott, jag är så jädra sexig, jag är så omtänksam, så klok! Det finns helt enkelt ingen ände på raden med komplimanger - och det handlar om både innehåll och paket. Ändå lyckas jag noja.
Inser att jag skulle behöva prata om det här. Men det känns som att det skulle tillföra en komplexitet jag inte vill ha i vår relation. Dessutom är det här mitt problem - inte vårt.
Jazzie
Fast jag tycker att det låter som du sitter i den otydliga sitsen. Allt finns där. Som ska finnas i ett bra förhållande mellan två som älskar varandra. Och så ska eller gör ni inte det.
Jag tycker inte att det MÅSTE finnas en viss typ av relation. Men när man går utanför normen så blir det i alla fall lite otydliga ramar. I ett vanligt förhållande hade du kunnat prata med hen om detta. Men nu är ni inte riktigt där, så det blir tveksamt hur långt in i öppenheten du kan gå. Och då blir det komplicerat. Det finns en massa otydliga regler som du inte vet om ni ser på lika sätt. Och ännu mer förvirrat blir det för att hen gör är bra. Rätt.
Jag har full förståelse att du nojar. Det har jag gjort i vartenda förhållande jag har haft som varit under begränsade premisser.
Jag tycker inte att det MÅSTE finnas en viss typ av relation. Men när man går utanför normen så blir det i alla fall lite otydliga ramar. I ett vanligt förhållande hade du kunnat prata med hen om detta. Men nu är ni inte riktigt där, så det blir tveksamt hur långt in i öppenheten du kan gå. Och då blir det komplicerat. Det finns en massa otydliga regler som du inte vet om ni ser på lika sätt. Och ännu mer förvirrat blir det för att hen gör är bra. Rätt.
Jag har full förståelse att du nojar. Det har jag gjort i vartenda förhållande jag har haft som varit under begränsade premisser.
2013-09-04 14:14:45
Talister
@Jazzie: Tack! Insiktsfullt och helt rätt på. Gav mig en ny infallsvinkel att ta itu med. Tack!
2013-09-05 00:28:43
kicko
Och ibland snubblar man bara över folk som man behöver i sitt liv just där och då, utan att det behöver bli, vara eller betyda mer än just det. Så det så. (vilket ju inte hindrar mig från att älta och noja och tänk-om-ändå i säkert tio år efter att jag tappat bort en sån person som var så bra där och då. Men ändå)
2013-09-24 22:10:39
Info
- Namn
- -
- Född
- -
- Hemstad
- -
- E-post
- -
- Hemsida
- Medlem sedan
- 2013-08-28
- Antal texter
- 31
- Övrigt