Äntligen!

Jag har nödpipit ett tag, men nu ska jag försöka skriva ikapp. Så vad har jag haft för mej då? Jo:

Först var jag i Stockholm och vaktade gudbarnen medan deras föräldrar smet iväg på utlandsbröllop och levde loppan. Vi hade det jättebra och mysigt och dom var snälla nästan jämt. Utom när dom bråkade, syskon emellan. Till slut fick jag ryta i ordentligt och jag vet inte vem som blev mest förvånad, dom eller jag. Men tysta blev dom. Så tysta att jag blev lite full i skratt över den oväntade effekten. Men det är bra, nu vet jag att jag kan ryta om jag måste.

Fast dom var gulliga och tog hand om mej och hjälpte till lite extra när jag lyckades skära mej djupt i ett pekfinger med en vass kniv. Storebror förmanade mej - Nu får du inte använda nåt vassare än en smörkniv, du kan inte hantera såna där farliga knivar...

Nåja, sen åkte jag hem och jobbade halvt ihjäl mej några dagar och sen var jag iväg igen. Den här gången med samma Storebror i Barcelona. Vi hade en jättefin vecka, lagom varmt, ganska soligt och jättehärligt.

Vi såg Sagrada Familia som blivit mer färdig sen sist jag var där, Camp Nou-arenan med alla fotbollsfans, Barceloneta-stranden och Ramblas. Tapasbarer, klädaffärer, turistfällor, hela köret. Och en liten Desigual-handväska fick följa med mej hem... Storebror fick köpt hela sommargarderoben till en rimlig penning och var hur nöjd som helst. En äkta Barca-fotbollströja senare var han i himlen.

Det var jättekul att åka dit med en femtonåring. Vi satt och pratade halva natten på en mysig restaurang och ville aldrig gå hem. Han är så där mittemellan barn och vuxen och har så mycket tankar och är så fin. Jag är glad att jag fick en chans att göra det här äventyret med honom, bara vi.

Sen hade han mindre bra stunder oxå, morgontrött och trögstartad, men så är det ju. En dag var han ovanligt vissen och ville inte äta nåt och bara sov. Till slut släpade jag iväg honom till närmaste apotek och köpte en febertermometer och han hade 38 grader. Då tyckte jag synd om honom, petade i honom en Panodil och en kvart senare piggnade han till och ville ha en Big Mac. Snälla moster åkte förstås iväg till närmaste McD och fixade det, bara lycklig att han ville äta nåt. Nästa dag var han bra igen, så jag vet inte vad det var som hände.

Nåja, sen kom vi hem till Sverige igen och hans föräldrar plockade upp oss vid flygplatsen och körde oss hem och hade fixat jättefin middag.

Senare på kvällen åkte jag in till stan för att träffa KV. När jag kom dit satt han och ojade sej och hade magknip. Det blev värre och värre och han började kallsvettas. Jag hade med mej termometern från Barcelona-apoteket och jovisst hade han feber.

Ringde sjukvårdsupplysningen och dom tyckte att om han var orolig kunde vi ju åka in till SÖS och sitta där och ha tråkigt halva natten, så det gjorde vi. Bussarna strejkade och KV kunde knappt gå, så vi tog taxi. Väl framme vid akuten hann vi inte mer än in i väntrummet förrän en sjuksköterska plockade in honom i ett rum och en kvart senare bad hon mej komma efter. Då låg han i en säng och var full med slangar och sladdar.

Sen var det undersökningar och blodprover, urinprover, röntgen och jag vet inte vad, i en strid ström och några timmar senare åkte han iväg till en avdelning. Jag visste inte vad som var fel, men åkte hem för vad kunde jag göra? Nästa morgon ringde jag och då var han på väg till akut operation - blindtarmen.

Dagen efter var han hemma igen, verkar må rätt bra, så det gick ju bra till slut ändå. Men jag undrar hur länge han hade väntat om inte jag kommit dit? Han ska vara så tapper och inte gnälla och det mesta går nog över etc... fast den här gången var det ju bra att han åkte in.

Nåväl, till slut åkte jag hem, missade ett anslutande tåg och fick vänta två timmar extra men kom hem till slut mitt i natten.

Kollegan har haft badrumsrenovering som skulle tagit 2 veckor men blev 7 veckor, så hon och hennes man har bott här hos mej medan jag var borta. Dom var ju kvar här när jag kom hem, men ikväll är huset bara mitt igen. Rätt skönt faktiskt, så nu kan jag börja plocka upp mej och tvätta och fixa med allt.

Jobbet är hysteriskt, jag håller på att flytta till ett annat kontor och måste packa ihop mej. Trodde alla åkt på semester men jag har fortfarande massa möten, det är kul men mycket.

Och idag fick jag en tjänstemobil! Wow! En Samsung S3. Så hela eftermiddagen har jag suttit och petat försiktigt på den och försökt klura ut vad den gör. Jag är van vid en tegelsten från artonhundratalet så jag har en del att lära mej...

Så, det är det här jag inte har hunnit skriva om senaste veckorna. Då vet ni det! :-)