söndagsångesten

Jag vill inte jobba i morgon. Jag har checkat ut mentalt, maj och juni såhär långt har gett mig alldeles för många långhelger för att jag ska kunna komma tillbaka och att det snart är sommarledighet på g gör det inte lättare. Inte heller att vädret är högsommarlikt och jag inte för mitt liv kan förstå varför det är dags att förvärvsarbeta igen i morgon. Jag ogillar inte mitt jobb, det är inte det. Det finns bara annat som är viktigare.

Helgen har varit bra, ganska intensiv men rolig. Det jag längtar efter nu är att krypa ner i sängen och läsa bok i några timmar. Det är vad jag ska göra också, efter att vi med gemensamma krafter betat av diskberget i köket.

Lilla A är i någon slags tidig trotsåldersfas, det är protest mot det mesta och tårar så fort man närmar sig ett nej. Fast söt är hon ändå såklart.