Jag har blivit moster!
Jazzie 2013-05-26 22:35 (2 kommentarer)
Tillslut. 15 dagar över tiden, igångsättning och uttag med sugklocka blev jag moster för andra gången. Vi fick en liten lillebror och kusin i familjen.
Nu längtar jag att få träffa den lilla parveln.
Min livmoder bara krumbuktar sig. Vill ha, vill ha, vill ha ropar mitt väsen. Sambon sträcker på sig och säger
- Säg bara till så får vi till oss en tredje.
Värre lär det bli när lilla lillebror ligger i min famn. Jag är ofantligt svag för små bebisar.
Så det är en jäkla tur att vi inte kör med "säkra perioder" här hemma. För då skulle det vara en osäker tid den närmaste tiden vill jag lova.
Nu längtar jag att få träffa den lilla parveln.
Min livmoder bara krumbuktar sig. Vill ha, vill ha, vill ha ropar mitt väsen. Sambon sträcker på sig och säger
- Säg bara till så får vi till oss en tredje.
Värre lär det bli när lilla lillebror ligger i min famn. Jag är ofantligt svag för små bebisar.
Så det är en jäkla tur att vi inte kör med "säkra perioder" här hemma. För då skulle det vara en osäker tid den närmaste tiden vill jag lova.
Pocksan
Grattis! Jga träffade ju henne i Vasaparken för några veckor sedan och då var det bara några dagar kvar. Skönt att han kom och att allt verkar vara bra. Imponerande att det drar i livmodern med tanke på Tusses ringa ålder. Min bara skrumpnar ihop och gömmer sig så långt bak det går, onåbar - no egg drop down, säger jag! Haha, sol och måne!
2013-05-27 21:53:52
Jazzie
Ja. Men jag tror mycket beror på att Tusse på så många sätt varit en drömbebis. Nu börjar hon bli lite krävande, men som pytte var hon ju bara ett litet glatt paket som åt, sov, log och tyckte livet var underbart.
2013-05-28 10:17:46
Info
- Namn
- Jazz
- Född
- -
- Hemstad
- Stockholm
- E-post
- -
- Hemsida
- Medlem sedan
- 2008-12-27
- Antal texter
- 1 076
- Övrigt
- Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.
Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.
De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.
Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.
Valspråk
Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte