bellman och jag

Denna veckan håller jag på att granska ett stort projekt på det företag jag jobbar mest tillsammans med. Det är vansinnigt roligt och väldigt jobbigt samtidigt. Vi är fyra stycken granskare, från fyra länder (en holländare,en finne, en kanadensare och jag). Två är professionella "granskare" och två är sakkunniga. Vi ska se till att projektet går så bra som möjligt och bringar mervärde både till företaget och ägarna. I morgon har vi slutmöte och ska presentera våra förbättringsförslag. Vi har nog gjort en bra granskning, om inte annat har det för mig varit oerhört värdefullt att få rejäl insikt i detta projekt.

Det har dock varit lite annorlund att hänga på företaget hela veckan med granskarhatten på. Vanligen är jag ju där med annat mandat ett par gånger per månad. Jag känner de flesta på ledande poster (inklusive projektledaren) ganska väl men träffar sällan "fotfolket", så det har varit otroligt roligt att få insyn i det dagliga arbetet.

Extra roligt var det när jag idag fick höra av projektledaren att en av de jag vanligtvis jobbar mest tillsammans med beskrivit mig som en klippa. Jag går ofta och är lite orolig för att han, och många andra på företaget ser mig som en hattig typ som försöker göra för många saker och aldrig riktigt kommer i mål och att då bli kallad klippa känns så otroligt skönt. Som ett kvitto på att jag faktiskt gör ett bra jobb trots allt.