Jobba deltid just nu är alldeles utmärkt. Funkar kanon faktiskt. Konflikterna på jobbet bara fortsätter att gro och jag håller mig så mycket utanför allt det bara går. Men även om de allra flesta är bra och trevliga inser jag mer och mer att jag måste därifrån. Det finns inga utsikter för mig att få bättre arbetsmiljö, konflikterna lär inte bli färre, och ledarskapet är inte det bästa. Sammantaget gör det att jag bara mår sämre och sämre, även om jag egentligen tycker det är jätteroligt att jobba. För det gör jag faktiskt, mitt jobb är helt okej och det är roligt att känna att man verkligen gör nytta.
I alla fall har jag nu sökt ett par till nya arbeten. Har en intervju inbokad nästa vecka. Jag hoppas men har väl inte jättehöga förväntningar. Fast samtidigt är det en svår bransch just nu, det är brist på folk och en del arbeten hamnar på annons flera gånger. Kanske har jag en chans i alla fall. Mitt problem är att jag är alldeles för ärlig när jag söker jobb. Egentligen ska man väl göra som så många andra, hålla käft, le och berätta vad duktig man är på allt. Sen undvika att nämna de mindre bra detaljerna. Tja jag vet inte jag, det är inte riktigt så jag fungerar. Det andra jobbet jag sökt är samma slags tjänst men i en statlig organisation som jag inte trodde hade min typ av anställda. Det vore riktigt kul, men förväntningarna är ännu lägre på det jobbet. Men vi får se, någon gång händer det.