psykosomatiskt del 2: the sequel

jomen mamma till minnesmottagningen då. och det är ju så mycket knäppt så det är inte sant. när läkaren frågar henne "varför tror du att du är här?" och mamma svarar att "mina döttrar tycker att jag har problem med minnet." eh nej. det har aldrig yttrats. vid senaste läkarbesöket, hos en st-läkare som uppenbarligen inte läst remissen, tjatades en satans massa om minnet, varpå jag tre (3) gånger sa att nej, det är inte minnet som är problemet. det är mycket, mycket annat men det är inte minnet.

men ändå. läkaren tycker inte det tyder på alzheimers (det tycker ju inte vi heller dårå) men att det verkade vara något som inte står rätt till. så fortsatt utredning är det iallafall. alltid nåt. halmstrået är kvar, vi är inte ute än.

sen blev jag så trött att jag fick yrsel. tog mig hem, låg på soffan, blev lite klappad på, gick och la mig halv sju igårkväll och sov sen i tolv timmar.

fy fan vad jag bara vill att det här ska vara över.