Jämrarns trevlig helg!

Hur kommer det sig egentligen att saker händer i klumpar liksom? Det kan vara jättetrist och tomt hur länge som helst och när nåt väl händer är det full rulle oavbrutet...
Nu i helgen har jag varit så social att det räcker för hela månaden tror jag. Men inte så jag har fått nog. Alldeles lagom.
En kompis till Lars från Sthlm är här och hälsar på, och på nåt sätt glömmer jag alltid mellan gångerna hur mycket jag tycker om henne, eftersom det är mest Lars som har kontakt med henne annars. Hon tycker att han är en fantastisk man, och det har hon ju rätt i. Hon har ställt sig i kö ifall jag av en eller annan anledning skulle lämna honom. Det kanske borde störa mig (och vissa dåliga dagar gör det det) men nä. Inte så farligt. Han har ju gjort sitt val och jag har ingen anledning att inte lita på honom. Dessutom är det en väldigt rar kvinna.

I lördags var det äppelpajssamkväm här hemma. Trots att två av tre malmöiter uteblev hade vi nästan kriminellt trevligt. Och igår åkte vi till Malmö och kollade på Harry Potter med de uteblivna tu och idag har vi varit lite kulturella och sen suttit nere i trädgården och bara umgåtts...

Jag är glad för de underbara vänner jag har, men jag saknar att ha alla på sånt där spontant "kom över och titta på film vet ja"avstånd.

När jag skaffat ett stort slott ska jag banne mig tvinga alla att flytta dit med mig!