Doktor och julgran

Igår var vi hos doktorn för att checka upp Tusses öron. De såg fina ut. Så att hon drar sig i öronen har i alla fall inget att göra med någon inflammation. Skönt. Jag passade på att fråga honom om Grodans kruppanfall.
Jag frågade om i fall någon av de hostmediciner vi hade hemma hade gjort någon som helst skillnad. Vi pratade lite fram och tillbaka. Jag sa att jag ville bara veta ifall det händer igen. Vi har ju en ganska lång väg till Astid Lindgren.

Doktorn tyckte att jag skulle ringa ambulans om det skulle hända igen och jag kände att det var obehagligt långt att åka in med honom själv.
Nu var det ju inte så akut för Grodan då det hände. Men det är ändå bra att doktorn säger det. För man har lite inpräntat i sig att ambulans åker man bara när man håller på att dö. Och det har man svårt att hantera när något väl händer så det sitter långt inne att faktiskt ringa 112 efter en ambulans.

Jag tackade för pratet och gick ut i väntrummet och började klä på mina barn. Doktorn var stressad och rusade vidare i korridoren för att göra vad han än skulle göra. När jag höll på med Tusses mössa kom han fram till mig
- Du, boka in en tid för Grodan hos mig så ska jag skriva ut medicin som ni kan ha hemma om det skulle ske igen.
Jag kan inte låta bli, men jag tycker det känns så jäkla skönt. Nu kanske det aldrig händer igen. Och det vore ju trevligt om det är så. Men bara i fall att.

Så efter jul ska jag boka tid för Grodan. Grodan kommer nog tycka det är roligt att gå till doktorn. För han har blivit riktigt kär i tatueringarna som man kan få hos doktorn. Just nu har han en noshörning på armen. Den pussar han lite då och då och visar upp för alla. Hahaha.

Idag har jag och Sambon köpt och klätt granen. Jag håller på att baka supergoda limpor. 4 styken blir de. Jag längtar redan till frukosten. Grodan har jullov med övernattning hos farmor och farfar. Tusse och jag ska dit imorgon och jullova tillsammans med dem. Lite pulkaåkning. Lite snölek. Och tomtegröt till lunch.

Hej så länge.