OH JOY!

igår kom Z till mig och påpekade att om man ställde en specifik grej på en specifik plats på det sätt som jag brukade göra så riskerar man att det rinner ner vätska i en elektrisk utrustning vi använder, utan hon tyckte det var bättre att ställa ner den här specifika grejen i en plåtburk en bit ifrån istället. jag svarade att jag inte delade hennes bedömning eftersom den delen som jag placerar närmast den elektriska utrustningen inte är i kontakt med någon vätskefas överhuvudtaget, och så var det väl inte mer med det. jag vet att hon alltid ställer den specifika grejen i plåtburken, och jag gör på ett annat sätt eftersom jag tycker det är smidigare.

men idag när jag stod och jobbade vid den här specifika stationen så kom hon farande och undrade hur det kom sig att hon ALDRIG fick igenom några förbättringsförslag medan jag, när jag kom med förslag på hur saker skulle göras, alltid fick min vilja igenom. jag bad henne specificera vilka förbättringsförslag hon inte fått igenom på grund av mig, och då var det det ju det där med plåtburken. jag svarade att jag aldrig hindrat henne från att göra på det sättet, men då var det ju att JAG inte gjorde som HON föreslog som var haken. jag bad henne vidare beskriva vilka saker som jag uppenbarligen "fått igenom" mot hennes vilja, och då svarade hon svävande att ja, det var ju "allting, allt möjligt liksom". mmm. jag sa att jag tyckte att hon kanske hade lite väl lite kött på benen för att göra såna där generella uttalanden, och hon bjäbbade vidare om VARFÖR, VARFÖR, VARFÖR kunde jag inte göra som hon hade föreslagit? svarade att jag redan sagt att jag inte delade hennes bedömning, att det inte automatiskt betydde att någon av oss hade mer rätt än den andra, utan att vi valt att jobba på olika sätt med det här. men nej. VARFÖR VARFÖR VARFÖR. hon var som en liten unge som hade hakat upp sig, så till sist sa jag att visst, var det så jävla viktigt för henne så kunde jag väl ställa den specifika grejen i plåtburken, det är ingen big deal för mig. men att jag har väldigt svårt att respektera folk som kommer med generella uttalalanden om hur man är och hur man gör och hur man behandlar andra baserat på EN ENDA HÄNDELSE. "du har ju väldigt svårt att respektera andra människor överhuvudtaget", bjäbbade hon. exempel på det? fick jag förstås inte.

men JOY! nu är vi officiellt osams. nu finns det liksom ingen anledning att fortsätta vara trevlig, jag slipper 20 frågor, slipper lyssna på en massa dösnack dagarna i ända. HALLELUJA! HALLELUJA!