En ny fin cykel.

Först vill jag bara säga: Jag hatar Fortum.
Och tanken att de, tillsammans med andra energibolag, sitter i en sån position som de gör mig galen.

Djupt andetag. Och så släpper vi.

Idag var jag och köpte en liten barncykel med stödhjul till Grodan. Rakt emot hur jag hade tänkt mig. Jag och mina systrar lärde oss cykla utan stödhjul. Och det gick ganska snabbt också. Hur gamla kan vi ha varit? Fylla 3? Fylla 4? Nåt sånt kanske.
Så, så hade jag tänkt att göra. Nästa sommar eller sommaren efter det skulle han få en fin cykel som vi satte sånt där handtag på och sen var det bara att börja kuta gatan upp och ner medan han trampade för glatta livet.

Men det blir sällan som man tänkt sig.
Grodan fick prova grannens lilla flickcykel med stödhjul. Och han ÄLSKAR den! Han cyklar på vår altan i 110 knyck och bromsar med fotbromsen så det nästan blir bredsladd.
Han styr skickligt mellan våra stolar och parkerar i garaget. Han cyklar innan dagis. Han cyklar när han kommer hem från dagis. Och så fort granntjejen vill cykla på sin cykel blir det ett jäkla grin på Grodan. Världen rämnar och allt är oerhört dramatiskt.

Hans blåa trehjuling med flak sparkar han på och säger att den är dum. Granntjejens fina rosa trehjuling som han kan cykla fortare på än sin blå är lika dum den. Så nu är det bara att glömma att han kommer cykla på någon trehjuling här hemma. Han vet vad som finns som är roligare. Så det var bara att susa iväg och köpa en vit/grön cykel med de där fördömda stödhjulen. För han får inte lära sig cykla utan än för mig. Han skulle säkert kunna, den där ungen verkar klara vad än han bestämt sig för. Men jag tycker han är för liten för att få cykla på en tvåhjuling. Det är för mycket motorik som behöver bli lite bättre. Men det är inte vi som bestämmer i vilken takt saker och ting ska gå. Grodan har bråttom att växa och bli stor.

Ikväll ska hans pappa och han mecka ihop cykeln. Ska bli roligt att se.