Lappuggla
Jazzie 2012-08-02 05:37 (3 kommentarer)
Idag har jag faktiskt en del att skriva, men eftersom jag sitter med telefon och skriver så får det vänta.
Måste bara berätta, igår kom vi åkandes på den stora 90-vägen utanför vårt landställe i Roslagen. På en staketstolpe satt en gigantisk uggla. Mamma körde in till kanten och stannade. Den var typ 60cm hög. Vet ni hur stort det är på en fågel?
När vi kom hem berättade vi det för de andra. Vi i bilen var eniga om att den var stor domen berguv men saknade tofsarna på öronen.
-Då är det en lappuggla, säger pappa. Enda ugglan som motsvarar storleken.
-Hur kan det vara en lappuggla, undrar jag. Vi är ju knappast i Norrland.
-Det finns för lite sork i Norrland, så ugglan har rört sig söder ut. Har stått i tidningen.
Fågelboken höll med pappa om att det var en lappuggla vi såg.
Så coolt!!
Måste bara berätta, igår kom vi åkandes på den stora 90-vägen utanför vårt landställe i Roslagen. På en staketstolpe satt en gigantisk uggla. Mamma körde in till kanten och stannade. Den var typ 60cm hög. Vet ni hur stort det är på en fågel?
När vi kom hem berättade vi det för de andra. Vi i bilen var eniga om att den var stor domen berguv men saknade tofsarna på öronen.
-Då är det en lappuggla, säger pappa. Enda ugglan som motsvarar storleken.
-Hur kan det vara en lappuggla, undrar jag. Vi är ju knappast i Norrland.
-Det finns för lite sork i Norrland, så ugglan har rört sig söder ut. Har stått i tidningen.
Fågelboken höll med pappa om att det var en lappuggla vi såg.
Så coolt!!
.jag
häftigt!
2012-08-02 07:38:43
Anni
Han har väl åkt söderut på semester som alla andra ;-)
2012-08-02 08:31:11
Pocks
Skithäftigt! De är verkligen mäktiga. Vi såg den på Skansen här i maj och de är otroligt vackra!
2012-08-02 12:33:42
Info
- Namn
- Jazz
- Född
- -
- Hemstad
- Stockholm
- E-post
- -
- Hemsida
- Medlem sedan
- 2008-12-27
- Antal texter
- 1 076
- Övrigt
- Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.
Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.
De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.
Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.
Valspråk
Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte