i morse när jag tog trapporna upp till jobbet hände det igen. Mitt hjärta fick tuppjuck och började slå i alla möjliga takter. Efter några minuter var allt bra igen men det är väldigt obehagligt när det sker. Eftersom det nu hänt en dryg handfull gånger sen i vintras är det nu dags att kalla in medicinsk expertis och se om det är något allvarligt vajs med mitt hjärta så imogon bitti ska jag till doktorn.
Förvånansvärt nog är jag inte så orolig. Jag mår ju egentligen bra även om jag tycker att min träning inte går riktigt så bra framåt som jag skulle önska. Den trötthet och orkeslöshet som jag ibland känner på kvällarna kan man lika gärna förklara med för lite nattsömn. Jag vet inte jag, google ger mig både dödsdiagnoser och inget att oroa sig för.
Både mormor och farmor dog i hjärt-kärl relaterade åkommor men farmor blev 80 och mormor nästan 90 och jag är inte 40 ännu. Jag röker inte, tränar, är inte överviktig och äter hyfsat bra.
Jag vet att de gånger jag varit hos läkare när jag har varit orolig för något cancerliknande har jag varit skitnervös men nu.. Nä egentligen inte, trots att hjärt-kärlsjukdomar dödar fler.... Mysko.