Epokslut

Jag sitter och känner mig lite fånig över hur vemodigt det känns att de lägger ner "vår" öppna förskola. Det finns en till i stan, men sen ynglet börjaade på dagis har vi mest gått till öppnis för att äta frukost på lediga dar och nåt sånt erbjuds inte på andra stället. Jag var dit och fikade tårta, utan J som var på dagis (funkar inte riktigt med deras rutiner att vara borta mitt på förmiddagen sådär) och det känns konstigt att tänka att vi aldrig kommer vara där mer.

Det var ingen lång epok i livet - första gången vi var där var efter semestern förra sommaren - men ganska intensiv.

Jag kommer sakna att ha ett sånt hemtrevligt ställe att vara igenkänd på.