alltså, vissa dagar skulle man fan inte ha gått upp ur sängen ens en gång.
igår skulle vi fixa i ordning i källaren. förutom pannrum och tvättstuga finns det två förrådsrum. vi har varsitt, och både dessa fick tömmas för att rörgubbarna skulle kunna göra sitt jobb, och nu skulle allting tillbaks igen, dels eftersom rördragningen var färdig och dels pga att det fanns tvätt att hänga upp och alla grejer från förråden stod i torkrummet. för min del tog det kanske 5 minuter att fixa mitt eftersom jag inte har speciellt mycket grejer och det jag har ligger prydligt organiserat i lådor. mr S har sjukt svårt för att göra sig av med bra-att-ha-saker och är väl inte riktigt lika strukturered, kan man väl uttrycka det. men hur som helst, jag bar tillbaks mina grejer och frågade om han ville ha hjälp, men nä, det ville han inte. jag gick och började plocka med tvätten, men då kom han och sa att han ville flytta sina saker färdigt först, så då gick jag upp och gjorde annat. sen kom mr S upp och sa att jag "kunde få gå ner och hänga tvätten nu", och jag menade på att det där faktiskt lät lite lustigt eftersom det är VÅR GEMENSAMMA tvätt och om han nu tyckte att det var bökigt att jag hängde tvätt när han höll på att flytta sina saker så kunde han väl ha hängt upp den själv när han var klar, istället för att komma upp och säga att jag ska göra det. det är ingen stor grej och jag var inte arg eller irriterad, jag bara sa som jag tyckte. men det finns så många ömma tår att trampa på i såna här frågor, så mr S blev fly förbannad och började gapa och skrika och undra om jag tyckte att han smet undan gemensamma sysslor och jag svarade att ja, i det här fallet (med betoning på I DET HÄR FALLET) tyckte jag faktiskt att han gjort det. jaha, men då tog det väl ännu mer hus i helvete och jag var tyst och lyssnade när han gormade om allt möjligt och sen sa han att han inte "orkade diskutera det här mer", så då gick jag och lade mig för det går liksom ändå inte att bemöta honom när han är förbannad. det går inte att diskutera på en saklig nivå och det blir bara värre om jag också blir förbannad. vet inte om "hålla sig undan" är någon bra metod heller.
förmodligen inte, eftersom jag i morse fick ett mms med en bild på skärbrädan, där det låg kvar några smulor från att jag hade skurit bröd innan jag gick till jobbet. fem minuter senare damp nästa mms ner och då var det en bild på att jag lämnat en tidning uppslagen på köksbordet. inget meddelande för övrigt och jag blir så trött, förmodligen är det här ett sätt att säga att jag inte har någon rätt att kritisera honom eftersom JAG MINSANN INTE ÄR SÅ JÄVLA PERFEKT HELLER. nej, det har jag väl aldrig påstått och det var väl inte det saken handlade om heller. och för att vara den som säger att han "inte orkar diskutera det här mer" så är han väldigt mån om att hålla liv i elden måste jag ju säga.
orkade inte svara, tycker det är låg nivå och otroligt barnsligt. och så kommer man till jobbet, har massor att göra och det första man måste göra är att gå och städa upp efter Z eftersom hon är så jävla lat och slarvig, och det blir man ju inte direkt på bättre humör av. och sedan lade skrivaren av mitt i en utskrift och då var jag tvungen att ringa supporten och de som svarar i telefon där är ju trögare än trögast, det är liksom ingen mening med att bemöda sig med att försöka förklara hela händelseförloppet, att det har fungerat att skriva ut, att utskriften stoppades mitt i, att det fungerar att skriva ut en provsida, att det inte hjälper att starta om vare sig skrivare eller dator, när man ändå bara får ett lamt "det kan vara drivrutinen eller en inställning i din dator" till svar, och sedan "jag ska starta ett ärende så får någon tekniker titta på det...de börjar klockan åtta". jamen vad fan är det för mening med att ha en supportavdelning som öppnar klockan sju om ingen ändå kan hjälpa en förrän klockan åtta?
nä, så här långt har den här dagen inte varit någon höjdare. sovit dåligt har jag gjort, huvudvärk har jag också. som ett litet plus i kanten liksom. FAN.