Lite löst bara

Idag har det varit 3-årskalas. Jag, Grodan och Tusse åkte dit. Sambon blev kalas-befriad. Hans hörsel mår så himla kasst av skrikande barn att han behöver inte gå på alla kalasen. Jag har tagit huvudansvaret för att våra barn går på de barnkalas de bjuds in på. Inte så att deras pappa inte ska ta dem till kalas om så behövs. Inte heller att han aldrig kommer följa med. Men han får välja när det är värt att förlora hörseln i några dagar.

Nåja. Nu fastnade jag. Irriterande att jag ens förklarar. Det händer ibland. Att jag känner mig nödgad att förklara något som jag egentligen inte bryr mig om någon skulle ha åsikter om.

Ok. Så vidare. 3-årskalas. Grodan lekte med sin kusin. Tusse sov. Efter kalaset svängde vi förbi syrran och hämtade upp henne innan vi åkte hem till oss. Sambon hade lagat supergoda grönpepparbiffar. Nu har han gått och lagt sig. Jag sitter i min mjölksura bh och skriver på Hypo. Bredvid ligger syrran med Tusse på magen. Tusse sover. Det gör inte min syster.
Om bara en stund kommer Grodan vakna och komma springande till vårt sovrum. Så jag ska nog gå och lägga mig snart jag med.

En helt ointressant text. Men jag har ändå knappat ner den. Så det får bli min text of the day. Mitt liv är inte mer trollbindande än så här. Men om ni hade varit här och ätit biffarna hade ni nog tyckt att det var en rätt bra lördag trots allt.
Det gör jag.