jobbigt

.jag 2012-02-14 18:20 (3 kommentarer)
veckan började ju inget vidare och det är väl fortfarande bara sådär. jag hatar att ha oflyt och jag hatar att inte ha kontroll, och nu är allting i en enda röra. ska på kickoff på torsdag, programmet är fortfarande inte klart, utbildningen som jag ska hålla i är fortfarande inte klar, det känns som att massor av saker bara hänger i luften.
mitt mission impossible är ännu mer mission impossible än vanligt, fast nu står ALLA och kliar sig i huvudet och fattar ingenting och vet ingenting och skyller på varandra.
och så har jag min nya utländska kollega på besök och upplärning. det går bra, hon är smart, men GUD vad det är jobbigt. speciellt när det känns som att det ligger tidsinställda bomber och sprängda deadlines och bara väntar överallt.

och som om det inte var nog med det drabbades jag av värsta jävelmensen på många år, stod och diskuterade en inställning på en reglerteknisk pryl med en elektriker när jag bara fick ursäkta mig och RUSA därifrån med blodet flödande. hatar hatar hatar såna där okontrollerade störtblödningar, det påminner om den jäveljobbiga tiden när man varken var barn eller vuxen, när kroppen förändrades och livet var för jävligt. jag ville absolut inte berätta för min mamma att jag hade fått mens utan jag höll på i evigheter och försökte göra bindor av toapapper och tvättade trosor för hand i smyg och fick PANIK varje gång, för tänk om någon skulle märka. och när min mamma kom på det blev hon vansinnig och det blev snudd på RÄTTEGÅNG och hon skällde ut mig efter noter för att jag inte hade så mycket "förtroende" för henne att jag berättade sånt. och sedan berättade hon det för typ hela världen fastän jag bad henne låta bli. inte mycket blev ju bättre av det.

när jag var på hälsokontroll på företagshälsovården förra året så kom vi att prata lite om klimakteriet, och den käcka sköterskan bara "jamen sånt kan man fråga sin mamma om, för det brukar nästan alltid vara likadant" och jag blev fan fysiskt illamående av bara tanken på att diskutera saker som kroppsfunktioner med min mamma, jag vill inte veta någonting om henne och hennes kropp och hon ska fan inte få veta någonting om min. backsteg, delete.

ska tänka bort det nu och tänka framåt. bilen är på verkstad. förhoppningsvis hinner jag jobba undan lite kickoff-relaterade uppgifter innan min utländska kollega kommer imorgon bitti. och sedan är det ju kickoff och det brukar vara trevligt. god mat, övernattning, HOTELLFRUKOST. och sedan är det helg, och sedan är det ny vecka och nya friska tag.

Nimfea75

Hoppas kickoffen blir trevlig, hotellfrukost är ju det bästa.

Det var samma sak med min mamma när jag fick första mensen. Jag smög också då i början, och till slut märkte mamma det och jag skämdes, för det kändes fult och äckligt på något sätt. Och då började hon att hota med att hon skulle berätta för farsan, så kunde han ta snacket med mig. Hon ville att jag skulle erkänna att jag verkligen hade mens. Som om man i den åldern ville prata med sin pappa om sånt, eller jag med min pappa! Konstigt beteende från våra mammors sidor.

2012-02-15 09:57:50

.jag

@Nimfea75: verkligen jättekonstigt, men skönt ändå att höra att det inte bara är jag som har den upplevelsen.
och ja, HOTELLFRUKOSTEN! bästa påfundet!

2012-02-15 19:03:40

Morris

Känner man inte för att fråga sin mamma om klimakteriet finns ett blodprov som visar huruvida man är där eller inte. Det får man be sin BM el. gynläkare om, tvivlar på att företagshälsans syrror känner till det.

2012-02-15 19:08:26


Info
Namn
-
Född
-
Hemstad
-
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-10-20
Antal texter
1 752
Övrigt
Valspråk

det finns inget mörker. det finns bara brist på ljus.