förbannad förnedrad förminskad

Jag fick ett brev från min handläggare på arbetsförmedligen idag, en ANVISNING att söka ett jobb som webmaster som HAN gjort bedömningen att jag är kvalificerad för. Brevet är daterat för två dagar sen, sista ansökningsdag för tjänsten är idag. Jag såg annonsen om den tjänsten för en månad sen, de söker en betydligt mer teknisk person än jag, djupgående kunskaper i CGI, PHP, ASP och gärna andra serversidescriptspråk. Ledsen, men det ÄR inte jag. Annars hade jag sökt för en månad sen.

Men så klart måste handläggaren klämma i med hotet att om jag inte söker tjänsten kan de komma att ompröva min rätt till ersättning.
Jag VET ju hur det funkar, jag har för fan jobbat med arbetslösa själv, jag förstår tänket bakom osv. Men det hjälper inte när man är i den här änden, jag känner mig ändå förnedrad, förminskad. Som om jag inte redan kände mig tillräckligt liten och värdelös som inte lyckas hitta ett jobb. Som om jag inte redan börjar känna panik över att mina dagar ska ta slut och jag hamnar på nån förnedrande åtgärd som behandlar vuxna människor som oförstående barn och andra klassens medborgare?

Nä, det är inte nog. Snälla, HOTA mig lite oxå, gör det.
Om jag kommer bort och lägger mig utanför er dörr kanske ni kan kliva lite på mig oxå, det skulle kännas så bra. Snälla...