Det här suger

Jazzie 2012-01-13 07:31 (5 kommentarer)
Jag är en sån himla neggo-kärring just nu.
INGA texter jag skriver nu är positiva trots att mängder av bra saker händer i mitt liv.
Men jag fixar det inte just nu. Det är så in i bängen synd om mig, om jag själv får tycka.

Jag har ont i halsen!!!!
En gång i livet har jag haft lika ont tidigare. Den gången hade jag en helvetesnatt som jag satt uppe och grinade. Morgonen efter gick jag till doktorn, hade halsfluss och fick antibiotika. Och inom kort var halsen bättre.

Igår var jag hos doktorn.
- Hej doktorn, sa jag hest, jag har ont i halsen.
Mer behövde jag inte säga.
- Ja, sa doktorn, fast du är hes så då är det virus och inte bakterie.
Men han undersökte mig ändå. Tog prov som så klart visade noll. För doktorn hade ju koll. Inga streptokocker utan ett sketet jävla virus.

- Tyvärr, sa doktorn. Då har jag ingen medicin att erbjuda. Det finns i och för sig en gurgelmedicin... låt mig se... jaaa, eller nej, tyvärr. Jag kan inte ge dig det.

Nej. Inget smärtlindrande gurgel för mig. Att vara gravid och sjuk suger. Och jag har så jävla ont. Dygnet runt! Mitt på dagen är det hanterbart, men morgon, kväll och natt är helt vidrigt. Och inte har det blivit mycket bättre trots att det gått nästan en vecka nu. Diabetesen gör att det hela suger ännu mer. För det i särklass bästa är varmt te med mycket honoung. Fast ur ett sockerperspektiv är det inget bra. Glass är också ett dåligt val för sockret, men ett gott och skönt val för halsen.

Alvedon hjälper i princip inget. Sockerfria halstabletter hjälper precis när de är i munnen. Men så fort den tar slut så tar mildringen slut. Att ha en halstablett konstant i munnen pajar tungan. Och nu går det inte längre. Jag äter dem fortfarande, men jag kan inte ha en tablett hela tiden. Inte funkar Strepsid bättre heller. Sambon har fullt med roliga förkylningspiller. Inga som rekommenderas för gravida.

Att äta mildrar något just när man äter. Så jag äter. Fast tänk på sockret. Så jag äter:
- Gurka
- Morot
- Isbitar
- Apelsiner

Nu går jag på knäna. Jag är helt slut och så galet trött på att ha så här ont. Näsan är full med snor. Fast nu snyter jag i princip bara blod.
Jag har inte varit så här sjuk av en sketen förkylning förut. Det bara är så. Och det suger!!!! Jag är så less. Jag-vill-bara-gråta-less

.jag

<3 krya på dig!

2012-01-13 07:47:12

Pocks

Åh stackars, verkligen. Det är sug när man är inne i grav också och inte får ens det lilla man skulle kunna få. Man är ju också extra mottaglig som gravid då kroppen skyddar fostret i första hand så man åker ju på all möjlig skit. Minns det tydligt från grav med Lillis när jag åkte på hur mycket som helst. Krya dig, drick pepparmintste som är milt och bara varmt vatten. Det är ingen mirakelkur men lindrar kanske lite. Stor kram!

2012-01-13 08:44:37

Jane

Det ÄR verkligen synd om dig. Att ha ont i halsen är ONT och går liksom inte att tänka bort. Och när man blir trött blir man så skör och liten.
Har du provat att gurgla saltvatten?
"En gammal metod för att lindra halsont är att gurgla saltvatten.
Lös upp 1/2 msk salt i 2 dl varmt vatten. Gurgla svälj inte
Detta kan du göra var tredje timme, när du vill lindra halsont."
KRYA PÅ DIG!

2012-01-13 10:26:25

Jane

(PS: Det är salivutsöndringen som gör att halsontet lindras. Du kan även prova att tugga tuggummi, som ju ökar salivproduceringen en del?)

2012-01-13 10:36:40

Sheela

Jag vet inte om det är någon tröst, men det där smärtlindrande gurglet suger. Åtminstone gjorde det för mig när jag hade helvetesont.

Eftersom jag hade sjukt ont i bihålorna samtidigt så sköljde jag med näskannan och råkade svälja en del saltvatten som löste upp en jäkla massa gegg som satt i svalget. Kan vara värt att testa? Näskannan är ju dessutom väldigt snäll mot slemhinnorna.

2012-01-13 11:13:10


Info
Namn
Jazz
Född
-
Hemstad
Stockholm
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-12-27
Antal texter
1 076
Övrigt
Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.

Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.

De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.

Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.
Valspråk

Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte