Ni vet väl att ni inte syns

Där vi bor är det så in i bänken mörkt. Vi har inga gatlyktor. Ingen gångbana. Och under flera partier av vägen från stora vägen bort till vårt hus finns bara skog om båda sidorna. Även där husen står ut med vägen är det inte vansinnigt upplyst. Alla husen har ju bara satt lampor för att lysa upp sina hus med.

Vi har ingen buss som går på vår lilla privata väg. Utan den går ute vid stora vägen. För oss är det ca 800 meter ut till stora vägen. Och vi bor tidigt på den annars 3km långa grusvägen. Så, alla som åker kommunalt måste vandra denna smala lilla väg. Alla som åker bil måste ta den för att komma till sina hus.
Så man kan ju tycka att reflexer, reflexvästar, jackor och byxor med påsydda reflexer, lampor och andra gör-mig-synlig skulle vara väl använt av gångtrafikanterna på vår väg.

Och visst finns det. Men oroväckande många bär ingenting. Människorna som bor i vårt område klär sig som de flesta svenskar gör om vintern. Svarta jackor. Mörka mössor och vantar. Svarta handväskor. Svarta byxor. Svarta skor.
Inte en grej som kan reflektera ljus. Ett par vita skor syns 1000 gånger bättre en genomsvart människa. Och då menar jag inte att ett par vita skor syns väl. Det är helt galet. Vad är det för fel på folk?
Tänk om jag en dag kör på en människa för att den personen inte syns. Vad fan gör man då? Det räcker ju med att man har mött någon bil med skarpa lyktor så är man ju helt mörkerblind i flera meter. Fattar de inte hur dåligt de syns?

I vårt hem har jag infört en lag där vi måste bära reflexväst när vi ska ta oss till och från bussen. INGET annat är good enough. Reflexer syns förvisso. Men de är små och lätt att missa. Dessutom var det en kväll för någon vecka sen som Sambon sa
- Vad tusan är det där? Är det någon som är ute och går i skogsbrynet?
Det blänkte till som om det var en reflex bland granarna. Men det var en räv.
Det samma med blinkande hundkoppel. De syns, men det är inte självklart vad man ser på en gång.

En reflexväst är ingen tvekan. Det finns inga tvivel. Man ser på en gång att det är en människa som går där. Konturerna framhävs och man behöver inte ens tänka efter.
Och så vill jag att vi syns. För det finns för många dårar som kör på tok för fort på vägen.