Ringar

Väldigt lite blir precis som jag har tänkt det. Jag undrar om jag verkligen är så ämnad för att vara projektledare. Känns som alla planer jag lägger upp blir till något helt annat.

Att leta ringar var inget undantag.
Nu är jag verkligen ingen ring-expert. Jag är inte så mycket med smycken överhuvudtaget. Inte för att jag inte gillar det, utan för att jag nästan alltid glömmer att använda dem.
Men ringar har jag lite svårt för. Blir lätt något jag pillar på som en nervös tix.

Så. När jag och Sambon gav oss ut för att titta på ringar hade vi verkligen noll koll. Ändå trodde jag mig veta vad jag tycker om.
Följande saker hade jag på min lista:
- Gärna titan
- Eller vitt guld
- Eller borstad yta
- Absolut inte gult guld (eller heter det rött?)
- Ingen sten i förlovningsringen
- Gärna ingen slät ring, men absolut inga krusiduller. (det är därför jag gillar titanringar. Det är nästan alltid detaljer på ringer i form av linjer eller annat men inte krusidullit)

Ja, ni ser... en hel del idéer. Om något jag inte vet ett skvatt om.
Men vi började titta. Hittade en trevlig affär med mycket ringar och där vi kunde sitta vid ett bord och bli servade. Mycket trevligt måste jag säga. Säljaren var inställsam som tusan, men hade också lite fingertoppkänsla vad det var jag hade svårt för och vad jag gillad. Så han kom aldrig med helt fel ringar.

Vi hittade ett par som jag älskade. Det var inte titan utan vitt guld uppblandat med paladium för att få en liten mörkare ton och bli lite hårdare. Det var en ljus och en mörkare del på ringen och mellan dem så gick en tunn tunn ännu mörkare rand. I min ring satt en liten liten sten.
Snabb till beslut som jag är föll jag rakt av. Sambon är mer eftertänksam och vi beslöt oss för att gå hem och tänka. Och även titta vidare.

Vi passerade Guldfynd. De kanske inte har de fyndigaste ringarna, men en enkel presentation av sina ringar där man kan stå och prova dem utan att behöva assistans från stressad butikstjej. Sambon tog tag i en slät bred guldfärgad ring.
- Vill du ha en sån ring, frågade jag chockad?
- Nä, jag vet inte. Tänkte bara pröva.
Så vi prövade. Och inte såg en slät ring så pjåkig ut. Och inte blev jag så störd över att den glänste (ville ju ha en matt ring). Vi prövade den i guldfärg och vitt guld.
Tja... det funkade ju det med.

Vi fortsatte vidare till NK. De hade bara sånt som jag avskyr. Stort, mycket stenar, pråligt. Usch, usch, usch. Inte på mitt finger tack. Så NK lämnade vi snabbt.
Det här var för två dagar sen. Vi åkte tomhänta hem igen och funderade. Väl hemma frågade jag Sambon
- Så hur går tankarna? Vilken typ av ring gillade du bäst? En med detaljerna eller den släta ringen?
- Jag vet inte riktigt. Den släta kanske.
- Varför då?
- Vet inte. Gillade tyngden i den. Och den andra kanske man tröttnar på. Den släta är lite mer klassisk och enkel. Fast det är klart, man måste kanske se dem bredvid varandra och jämföra.

Så idag var det dags. Vi åkte in igen. Gick till den första butiken igen. Visade lappen med ringen jag så säkert visste att jag ville ha.
- Nu har vi blivit osäkra, sa jag. Vi vill jämföra den med någon slät ring i vitt guld.
Vi provade och jämförde. Hörde mig säga
- Kan vi få se någon guldfärgad också?
Och det fick vi.

Vi provade fram och tillbaka. Tillslut hade vi faktiskt bestämt oss. Och det var inte mycket som stämde med den ursprungstanken jag hade om min ring.
Jag kommer ha en platt ring i vitt guld. Helt slät förutom en liten liten sten mitt på. Sambon får en helt slät, något bredare ring än min i vitt guld.

Vad hände med min matta lite moderna look?
Det visade sig att den ring jag trodde mig vilja ha var supersnygg på mig med den lilla stenen. Men på Sambon blev den faktiskt lite trist. Och när han satte på sig den vita blanka ringen så var det jätteskillnad. Passade honom MYCKET bättre. Och den vita guldringen till mig var minst lika söt som den andra. Så det blev tillslut ett ganska enkelt val ändå. Och när han i butiken visade olika alternativ på vigselringar blev jag ännu mer övertygad att den vita guldringen var den rätta.

Jaha. Då hade vi bestämt oss. Sambon tog fram kortet och nu är de betalda. Om en vecka finns de att hämta ut, graverade och klara.
Iiiiiiiiiiih