gnället

Jag måste påminna mig själv om det dumma i att, om man nu åker till stan bara för att uträtta ett par ärenden, och har lite otvättat hår och inget smink och tydligen mjöliga jeans sen storbaket igår, så ska man inte, jag upprepar: INTE! utsätta sig för att gå in i provrum och faktiskt prova kläder. Vidrig upplevelse. Och det här att jämt slå på sig själv med knytnävarna, jag menar genom att dissa sig själv, granska sig själv kritiskt i det där hårda lysrörsljuset i provhytten, titta med avsmak, klaga och gnälla. Fast idag försökte jag hejda mig själv. Tänkte hur jag skulle se på den där tjejen i spegeln om hon var min kompis. Skulle jag då tycka att hon vore så hemskt ful och tråkig i håret och tjock? Skulle jag dissa någon annan så hårt som mig själv?

Nej, det skulle jag nog inte. Så jag försökte titta på min spegelbild ett tag, som om det inte vore jag själv, utan en kompis, en kompis jag tycker om. Och så tänkte jag fåniga små grejer som "nämen vilken cool jacka du har! Och vilka blå ögon! Och tjusig mun har du allt!" och det funkade ju ett tag tills jag spärrade upp ögonen och gick jättenära spegeln för att se om jag möjligen hade fått mustasch (det hade jag inte, men jag tyckte det i en kort sekund. Blonda fjun räknas väl inte?).
Sen mådde jag ändå sådär skit när jag gick därifrån. PMS, tjockhet, post-november-tröttma, allt har ramlat över mig som en sällsynt dålig kombination. Gnag i hjärnan. Orimligt mycket.

Sen åkte jag dit jag bättre passade in, ÖB, där jag med mina grova kängor och min gröna parkas och mitt rufsiga hår gick och köpte gängstänger till lagårdsbygget. Lite lagom butch (nej, förlåt, jag bara larvar mig.). Och sen köpte jag ett par små julklappar till mina barn och så köpte jag god mat och sen åkte jag hem och här sitter jag nu och avnjuter en sen lunch i form av nybakat hårt tunnbröd, med kalvsylta och rödbetor på. Perfekt ensamlunch, i synnerhet när åtminstone två personer i övriga familjen typ dör av avsmak om kalvsylta finns på matbordet.