ja, då är man igång igen då och allting är ungefär som vanligt. på jobbet är det ekonomisk kris och det är ju mindre roligt. det finns nog egentligen skäl att oroa sig, men jag försöker att inte spilla något krut på det förrän det finns någonting konkret att oroa sig för; händer det så händer det.
men det var helt okej att komma tillbaks till jobbet, Z hade jobbat på bra och det var inte direkt några jättehögar som väntade mig och det var ju skönt. däremot höll inkorgen på att sprängas eftersom hon hade skickat en kopia till mig VARENDA GÅNG hon skickade ett jobbrelaterat mail. tanken var förmodligen god, att jag skulle kunna uppdatera mig med vad som hade hänt, men allvarligt, jag hade kunnat slänga 99 % av dom olästa. men jaja, det är ju småsaker.
har kommit igång med träningen igen, det blev tyvärr lite si och så med den saken under semestern. märkligt att det ska kännas lättare att ta sig iväg till gymmet när man jobbar än när man är ledig och har all tid i världen på sig.
där jag tränar finns det en "utmaning", man ska träna 90 gånger på ett år. det låter inte så mycket, det är ju typ mindre än 2 gånger i veckan så det borde vara en baggis. men så händer det grejer, semester, förkylning, mycket att göra, lathet och vips så ligger man under kvoten. fast nu har jag tränat 70 gånger och har alltså 20 gånger kvar till i slutet av november, det borde jag ju klara om inget oförutsett inträffar. hur som helst tycker jag det är en kul grej även om det bara är mig själv jag utmanar.
och imorgon ska valpen och jag tävla igen! det känns nästan mer nervöst nu än första gången, för misslyckas han med platsliggningen den här gången så går det liksom inte att vifta bort det med "en gång är ingen gång" längre. så ett gäng hypotummar imorgon kväll hade suttit fint, pls.