Jobbsökeriet

På det mindre dystra planet, det som man också måste ha i bakhuvudet, även om dysterheten lätt tar över en sådan här dag... så har jag blivit kallad till två anställningsintervjuer. Helt sanslöst. Jag sökte på vinst och förlust, fyra jobb, i slutet på förra veckan. Ansökningstiden har inte ens gått ut på jobben, utan det är flera veckor kvar. Ändå fick jag idag både mail och telefonsamtal från två ställen, som absolut ville träffa mig i veckan. Så jag har bokat in detta mellan körlektionerna och när jag ändå har barnvakt.

Jag letade reda på mina viktigaste papper att ha med och visa upp, och skrattade lite åt mitt två sidor långa betyg från företaget from hell där jag jobbade i så många år. Det ser så himla bra ut, jag har ju liksom gjort precis allt!

Det jag inte gjorde, och som syns, det var att skriva mitt eget betyg. Chefen ansåg att jag inte behövdes, kompetensen fanns i företaget. Det räcker med att titta på betyget för att inse att någon med bättre skrivkunskaper behövdes på det stället. VD'n skrev själv hela betyget, vilket innebär mängder med särskrivningar, dåliga formuleringar och allmänt kasst utseende. Men det är faktiskt skitsamma och lär ju inte ligga mig i fatet direkt, med tanke på att innehållet är bra. Jag tycker mest det är lite komiskt, så här i efterhand.