Det är nåt helt annat att bo på "landet" när det blir vår. Nu när jag har gått med Voffan bland vitsipporna känns det mycket mindre lockande att flytta härifrån. Och dessutom börjar det lossna lite på jobbet.
Idag gick jag utan jacka och med solbrillor på näsan och kände mej cool :-) Det finns hopp om livet!
Det är mycket Voffans förtjänst, hon tar hand om mej, motionerar mej och när hon ser att jag stressar parkerar hon i knät på mej och låter mej skrufsa henne bakom öronen tills jag lugnar ner mej. Kommer att sakna henne!