Till jobbet imorgon
Jazzie 2011-03-08 21:53 (inga kommentarer)
Jag ska till jobbet imorgon. Det är bara några veckor kvar innan jag börjar jobba på riktigt, så imorgon ska jag med på en workshop som ska hållas. Shit, det känns helt bisarrt. Jag fick ta och leta fram gamla jeans och bläddra bland kläder för att se om jag hade något annat att sätta på mig än mysbyxor och myströjor.
Nu har jag väl inte BARA gått i mysbyxor i drygt ett år, men övervägande. Och jag har ju haft jeans som varit i större storlek. Nu är jag ju tillbaka i mina gamla jeans fast de sitter inte riktigt som tidigare. Jag har lite lösare fläsk runt magen som lättare trycks upp och ut än tidigare. Märkligt. Jag får lära om mig hur min kropp ser ut. Återigen forma om självbilden. Jag brukar ha svårt att ändra bilden jag har av mig själv i huvudet. Det brukar resultera i seriösa problem att hitta kläder som passar. Jag plockar ut kläder som inte funkar för jag tror att jag ser ut på ett sätt men verkligheten är någon annan.
Äh. Gud så jag rabblar smöjra. Men det är just smörja som snurrar i huvudet på mig just nu. Jag är nog lite nervös inför imorgon.
Nu har jag väl inte BARA gått i mysbyxor i drygt ett år, men övervägande. Och jag har ju haft jeans som varit i större storlek. Nu är jag ju tillbaka i mina gamla jeans fast de sitter inte riktigt som tidigare. Jag har lite lösare fläsk runt magen som lättare trycks upp och ut än tidigare. Märkligt. Jag får lära om mig hur min kropp ser ut. Återigen forma om självbilden. Jag brukar ha svårt att ändra bilden jag har av mig själv i huvudet. Det brukar resultera i seriösa problem att hitta kläder som passar. Jag plockar ut kläder som inte funkar för jag tror att jag ser ut på ett sätt men verkligheten är någon annan.
Äh. Gud så jag rabblar smöjra. Men det är just smörja som snurrar i huvudet på mig just nu. Jag är nog lite nervös inför imorgon.
Info
- Namn
- Jazz
- Född
- -
- Hemstad
- Stockholm
- E-post
- -
- Hemsida
- Medlem sedan
- 2008-12-27
- Antal texter
- 1 076
- Övrigt
- Jag fyller 43 år 2018.
Har två barn. Sambon blev Man när prästen vigde oss.
Vi bor halvvägs ut på landet. Bland åkrar, ängar och grusvägar.
De senaste 4 åren har livet gett oss prövningar som fått mig att ompröva vad som är viktigt i livet.
Det har gjort mig lite mer ödmjuk till tid, plats och rum. Gett mig nya perspektiv om vad som är viktigt.
Men det har också gjort mig rädd.
Jag väntar på nästa käftsmäll och tror att om vi planerar framåt i tiden så är det som att be om dåliga nyheter.
Allt får mig att sakta ändras. Till något bättre? Förmodligen inte. Men till något lite annat.
Valspråk
Face it... jag är den jag är vare sig jag vill det eller inte