Idag är det vår 2-års dag! Pojken och jag har varit tillsammans i 2 år. De bästa åren på mycket mycket länge.
Borta är den ständiga oron. Borta är bededskapen på ett mentalt knivhugg i ryggen. Borta är ensamheten och de mörka tankarna.
På riktigt.
Jag känner att jag faktiskt har någon att dela min glädje och sorg med. Han finns där och lyssnar och stöttar mig, utan baktankar. Jag känner mig älskad och uppskattad för den jag är, med alla min fel och brister.