Februari är inte min favoritmånad, nej, men visst går den ganska snabbt?
Men februari är lite som ett nyår för mig. Som början på en tideräkning. Jag flyttade hit upp den 31 januari 2000. Morgonen den 1 februari vaknade jag upp här, jag var tjugotvå på det tjugotredje, jag vaknade upp till mitt nya liv, med killen som blev min man. Så varje år i februari blir det en ny stämpel i min mentala kalender: nu har jag bott här i elva år.
Två år senare, ungefär, föddes min son. En kall februarinatt landade han på min mage och sa "bääää". Dessa två saker är ju de bästa som har hänt mig så därför är februari fint. Bara just därför.
Och den där lilla bebisen som sa "bääää", igår fyllde han nio och han är så stor, om bara ett par år kommer han att vara lika lång som jag.
Därför, på ett vis, är februari årets bästa månad.