Älskade och hatade ensamhet

Jag beklagar mig ju ofta över min ensamhet... MEN hela förra helgen var min mamma hos mig (helt underbart och det vill jag göra om oftare) och igår kom min älskade syster och en gemensam vän till oss och bodde kvar. Vi åt frukost ihop och gick på stan. I morgon kommer en annan god vän och hennes man för att bo över hos mig då de skall upp tidigt och iväg till amerikanska ambassaden på tisdag morgon.

DÄRFÖR mina vänner valde jag att tacka nej till två middagar ikväll. Lite trist för det var båda jättetrevliga tillställningar men hela mitt jag bara skriker efter att få vara själv!! Dessutom är jag trött trött trött efter att ha lagt mig sent igår.

Om en stund ångrar jag mig kanske... håhåjaja. Men jag vill inte komma till Italien som "ett utskitet äppelmos" som en av mina goda vänner brukar säga.

Over and out!