måndagsgnäll

.jag 2011-01-10 08:29 (1 kommentar)
så, nu sitter jag på jobbet och känner bara en väldig och massiv olust inför allt. mailboxen är full, kalendern är full och jag har ingen ork. busstidtabellen är ändrad, så i år går första bussen åtta minuter tidigare än vanligt. det visste jag, men däremot hade inte stadsbussarna hängt med i denna förändring utan tvärtom senarelagt sin första tur, så istället för att få vänta knappt fem minuter på den anslutande stadsbussen så skulle jag istället få vänta i drygt tjugo. och det tar ungefär en halvtimma att gå, så jag gick. med livet som insats, kändes det som, för det var snorhalt och jag hatar att inte kunna gå i den takt jag vill.

men fram kom jag ju åtminstone, till slut. nu sitter jag här och försöker rensa lite i inkorgen. jag ska på affärssystemutbildning idag, men har inte fått någon information om när det börjar eller hur länge det ska tänkas hålla på. och hela jävla veckan är fullspäckad med saker jag effektivt förträngt, det känns sådär.

och jag är trött. i vanlig ordning försökte jag gå och lägga mig tidigt, och jag somnade faktiskt tidigt. för att vakna igen efter kanske en kvart och sedan vara vaken i kanske fyra timmar. men hurra för fan.

och så har vi blivit bjudna på fest hos en av mr S' vänner i hans förra stad. en sån där stor fest i hyrd lokal med levande musik och jag känner inte en kotte i det gänget. så jag är verkligen inte särskilt sugen på att åka. det är långt och blir dyrt, vi måste sova över någonstans och jag förespråkar hotell eftersom jag HATAR att bo hos folk jag inte känner där man i bästa fall blir hänvisad till något barnrum där man får blicka ut över sagoslott och bilbanor och ont i hela kroppen av att ligga två personer i en äcklig juniorsäng och man, eller åtminstone jag, vaknar alltid TIMMAR innan någon annan gör det, utan att kunna somna om, och det är så jävla deprimerande. är man hemma hos någon man knappt känner kan man ju inte gärna gå upp och börja stöka med frukost och grejer klockan halv fem. så jag säger hotell, men det innebär ju i så fall att resan blir ÄNNU dyrare, och vår ekonomi känns redan nu rätt så ansträngd med tanke på våra krånglande bilar. dessutom blir det extremt besvärligt att ta med hundarna, vilket i sin tur innebär att de får lämnas på pensionat och detta ökar förstås notan ytterligare. för mig känns det rätt så onödigt att lägga så väldigt mycket tid och energi och pengar för fyra timmars fest.

men mr S vill gärna åka, för det är så sällan han träffar de här människorna, och det förstår jag ju att han vill. och så tänkte jag att jag kanske ändå kan passa på att hälsa på min bror då, när vi ändå är där liksom. men nu känns det lite som att mr S helst inte ens vill att jag ska följa med, för att det blir så mycket krångligare då. åker han ensam så kan han bara ägna sig åt att träffa sina gamla kompisar och behöver inte tänka på om jag har roligt eller inte. han kan bo hos vem han vill, för det är inte han som är känslig för att övernatta hos andra. om han åker och jag stannar hemma så behövs dessutom ingen hundvakt.

så det känns ju som att valet borde vara enkelt, att han åker och jag stannar hemma. men det känns inte enkelt. jag vill ju inte vara sån, jag vill också tycka det är roligt att gå på fest och lära känna nya människor och sådär. men just nu tar det mest emot. jag vet inte riktigt varför, men det är så det är.

Dorizz

Jag förstår att du inte vill vara sådan, det vill inte jag heller. Men ibland får man det, om man försöker alla andra gånger :D Ingen vinner på att man försöker hela tiden.

2011-01-10 14:50:50


Info
Namn
-
Född
-
Hemstad
-
E-post
-
Hemsida
Medlem sedan
2008-10-20
Antal texter
1 752
Övrigt
Valspråk

det finns inget mörker. det finns bara brist på ljus.