Inga klagomål här, inte

Jag försöker fatta att det kan komma ut en bäbis typ när som helst här (v38 på torsdag) men jag är visst lite trög för det går liksom inte riktigt in. Och jag känner mig inte riktigt färdig med den här mysiga magen än, även om den tynger rätt obehagligt emellanåt. Jag huserar mest i fåtöljen med benen på en fotpall och datorn på ett bord framför mig, och så länge jag inte springer runt en massa känns allt oförskämt bra för det mesta. En sån jäkla tur att jag fått må bra hela graviditeten!

Igår skrämde ungen oss rejält några sekunder när barnmorskan inte hittade hjärtljudet - trots att hon var och letade på den sida jag kände att Grynet låg på - men sen kom tickandet och vi kunde andas igen. Sen dess har jag kompenserats med en extra rörlig bäbis i magen, det är full fart på bökandet, med fötter och knän som står ut från min mage titt som tätt. :)

----
Och idag kom jag minsann ihåg att ringa mormor innan klockan var för mycket. Hon blev väldigt glad men var inte så pratig så efter några minuter tackade hon för att jag ringt och sa hejdå - hon som brukar vara så svår att få tyst på, haha! Hon har mått dåligt men lät rätt pigg nu, så jag tror nog att tanten tuffar på ett tag till.

----
Jag har lite för mycket halsbränna för att pepparkakor ska kännas som en särdeles bra idé. Däremot köpte jag världens godaste lussekatter på hemköp igår. Lätt gräddade och lite smådegiga och saftiga, och utan mängder av russin överallt - bara två ovanpå. Precis som det ska vara. Jag kom just på mig själv med att sitta och tänka på dem och sörja att de är uppätna... men om jag blinkar lite sött kan jag nog få Micke att skaffa ett par nya när han kommit hem från Linköping. =)