Pepparkakor

Ikväll ska jag sätta en pepparkaksdeg. Vi ska julbaka på lördag. Lite tidigt kanske, men det är bara fyra helger fram till jul och de börjar redan bli uppbokade.

Vårt julbak är ganska strippat. Egentligen skulle det göras knäck, kola, lussebullar, pepparkakor och lite tryffel. Men ärligt talat, i vår familj behöver vi inte allt detta härliga snask. Julen är full av godsaker som det är. Så vi satsar på det som vi inte vill vara utan. Lussebullar och pepparkakor.

Tidigare år har vi gjort det enklast enkelt för oss. Köpt färdig pepparkaksdeg och kavlat ut. Måste ärligt säga att det blir inte goda pepparkakor. Köpepeppisarna blir 100 gånger bättre. Och förra året köpte jag ändå Annas pepparkaksdeg. Men färdiga Annaspeppisar är godare än hemgräddade av hennes deg.

Så i år, när jag inte har ett jobb som tvingar upp mig varje morgon och stressar sönder mig till noll ork, tänkte jag att jag skulle baka mig en deg. Se om peppisarna blir godare. 4-5 dagar ska degen stå och dra sig. Så baket går av stapeln ikväll.
Jag är riktigt jäkla sugen på att baka. Det ska blir roligt och se hur resultatet blir.

Idag ägnade jag 2½ timme av mitt liv att sitta nere på Vårdcentralen. Det var sockerbelastning för att testa om jag har eller inte har diabetes. Sen passade man på att tappa mig på några liter blod till olika tester eftersom mitt blodtryck fortfarande nästan 9 månader efter cirkusen inte är ok.
Nu är jag ju rätt garvad kring att stickas i fingret, kissa på burk (eller mugg, eller dunk... säg vad jag ska kissa i och jag kissar), pumpas för blodtryck, tömmas på blod till prover, dricka äckligt sockervatten på fastande mage. Det känns som om jag inte gjort mycket annat de senaste 12 månaderna. Så när snubben instruerade mig hur jag skulle dricka min sockercocktail så log jag och svepte allt på 30 sek. Det gick lättare den här gången än de gångerna jag gjorde det när jag var gravid.

Klart att jag mådde illa. Testa att dricka 4dl sockrigt vatten när du varken ätit eller druktigt något sen klockan 22 kvällen innan. Man blir illamående på en gång och så blir det lite värre den kommande timmen. Men när jag var gravid var det jobbigare att vara på fastande mage. Och jag mådde mer illa än den här gången. Tyvärr fick jag inte veta något om resultatet. Det fick inte labbsnubben säga. Bara en läkare. Pffh. På mödravården fick de minsann säga på en gång. Nåja. Skitsamma.
Jag ska bli kallad till diabetessköterskan om ett tag. Och så ska jag träffa läkaren den 9 december och få svar på alla proverna. Och nästa vecka ska jag ner och ta nytt blodtryck.

(har jag sagt att jag har frikort? Haha... jag är som ett enda stort frikort hela jag)